Crappy inspark
Japp, jag lever, fortfarande. Well, insparken då. Den var nog vad man kan kalla ett enda stort skämt. Vi var femton ettor totalt, om ens det, varav fem av oss var från sp1a. Och ja, få ettor innebar mer ägg på oss ungefär, jag har ett antal äggblåmärken från dagens bravader om man säger så.
Och jag har bannemig badat i den jävla kanalen, det trodde jag aldrig skulle hända, but still så var det. Och jag har även testat på skönhetskuren kaviar/mjöl/gammal youghurt och ägg i håret. Jag trodde aldrig att det skulle gå bort igen. Yeah well, det var synd att vi var så få, fler hade nog gjort dte roligare. Eller ja roligt och roligt, but still.
Kan säga som så att jag nog aldrig fått så många blickar under en tågfrd som idag och inte heller att jag uppskattat en dusch så mycket som jag uppskattade den när jag kom hem idag.
Nu är jag sge som få. Gick från planer om Privé som sedan blev en annan utgång, till filmkväll till inget alls. Jag är verkligen helt slut, recentiorsfesten, och ja, jag har nog inte sovit igen timmarna jag missade i kalmar, för att inte tala om mitt totala misslyckande med dygnsrytmen och mitt late-night panikplugg då jag fortfarande inte lärt mig planera med mina homeworks.
Men jag skall icke gnälla, kvällen sköns lovande och planlös, det är precis vad jag vill och orkar. Så nu ska jag endast satsa på en stark favorit i repris. The notebook, "den bästa kärleksfilmen genom tiderna", som får en att känna sig en aning ensam och kärlekskrank, but still, en snyftare, en varm säng och en kopp te, det är precis vad jag behöver nu när jag äntligen fått bort den äckliga lukten av kanalvatten ur håret, det efter tre duschar.
Insåg förresten också att jag kanske inte är så genombitter trots allt. Det löste sig för Tim, och jag kände mig uppriktigt glad för honom. Sålänge han inte blir sådär snorlycklig och odräglig dvs. Nej, all you happy couples, ni får gärna vara happy, men var det diskret och i små mängder.
Efter jag sett dagboken kommer jag förmodligen känna en stark längtan av att göradessa sällskap, in fact det kan jag göra redan nu. Men det är en lång historia. Jag får nog helt enkelt leva på de där Banana Pancakes-mornarna i augusti ett tag till.
Detta blev längre än väntat. Ska försöka avrunda. Efter phonecall med Denise kände jag en fet kunskapsskolesaknad, en Maria/Pylle-saknad är också ganska påtaglig, Emma-saknaden också. Ficke en, ja det var nog en glad flashbacks överraskning idag och även vibben från mig själv att jag nog kommer ta mod till mig en dag och få det ur världen genom ett talk. De största insparksgerejerna på skolan är nu avklarade och rutinerna kan börja, vilket nog känns ganska skönt. För det är slitigt med säng klockan tre och lektion tio dagen efter. Jag ska snart se Ryan Adams. Hm och ja, den eventuella satc-kvällen med Elenore ska bli så skön, en heartease och höstgnäll känns så bra. Och för att låta lite childish, men jag tycker så mycket om min padre för att vi kan prata om allt. Och jag älskar franskan ochs ka bannemig plugga i Paris. Och nu tappar jag tråden helt och avslutar finally med en chill bild på the Olsens, som alltid verkar vara fab och så får ni även skåda the cover till min favoritfilm. Se den och gråt, finns i butik, nära dig. Oui mademoiselle.
Aurevoir!
Och jag har bannemig badat i den jävla kanalen, det trodde jag aldrig skulle hända, but still så var det. Och jag har även testat på skönhetskuren kaviar/mjöl/gammal youghurt och ägg i håret. Jag trodde aldrig att det skulle gå bort igen. Yeah well, det var synd att vi var så få, fler hade nog gjort dte roligare. Eller ja roligt och roligt, but still.
Kan säga som så att jag nog aldrig fått så många blickar under en tågfrd som idag och inte heller att jag uppskattat en dusch så mycket som jag uppskattade den när jag kom hem idag.
Nu är jag sge som få. Gick från planer om Privé som sedan blev en annan utgång, till filmkväll till inget alls. Jag är verkligen helt slut, recentiorsfesten, och ja, jag har nog inte sovit igen timmarna jag missade i kalmar, för att inte tala om mitt totala misslyckande med dygnsrytmen och mitt late-night panikplugg då jag fortfarande inte lärt mig planera med mina homeworks.
Men jag skall icke gnälla, kvällen sköns lovande och planlös, det är precis vad jag vill och orkar. Så nu ska jag endast satsa på en stark favorit i repris. The notebook, "den bästa kärleksfilmen genom tiderna", som får en att känna sig en aning ensam och kärlekskrank, but still, en snyftare, en varm säng och en kopp te, det är precis vad jag behöver nu när jag äntligen fått bort den äckliga lukten av kanalvatten ur håret, det efter tre duschar.
Insåg förresten också att jag kanske inte är så genombitter trots allt. Det löste sig för Tim, och jag kände mig uppriktigt glad för honom. Sålänge han inte blir sådär snorlycklig och odräglig dvs. Nej, all you happy couples, ni får gärna vara happy, men var det diskret och i små mängder.
Efter jag sett dagboken kommer jag förmodligen känna en stark längtan av att göradessa sällskap, in fact det kan jag göra redan nu. Men det är en lång historia. Jag får nog helt enkelt leva på de där Banana Pancakes-mornarna i augusti ett tag till.
Detta blev längre än väntat. Ska försöka avrunda. Efter phonecall med Denise kände jag en fet kunskapsskolesaknad, en Maria/Pylle-saknad är också ganska påtaglig, Emma-saknaden också. Ficke en, ja det var nog en glad flashbacks överraskning idag och även vibben från mig själv att jag nog kommer ta mod till mig en dag och få det ur världen genom ett talk. De största insparksgerejerna på skolan är nu avklarade och rutinerna kan börja, vilket nog känns ganska skönt. För det är slitigt med säng klockan tre och lektion tio dagen efter. Jag ska snart se Ryan Adams. Hm och ja, den eventuella satc-kvällen med Elenore ska bli så skön, en heartease och höstgnäll känns så bra. Och för att låta lite childish, men jag tycker så mycket om min padre för att vi kan prata om allt. Och jag älskar franskan ochs ka bannemig plugga i Paris. Och nu tappar jag tråden helt och avslutar finally med en chill bild på the Olsens, som alltid verkar vara fab och så får ni även skåda the cover till min favoritfilm. Se den och gråt, finns i butik, nära dig. Oui mademoiselle.
Aurevoir!
Kommentarer
Postat av: Pellenoor
I've seen it and I've cried
Trackback