Le Franz

Vaknade idag med sjuk migränhuvudvärk och det jävlas ännu faktiskt. Men utöver dte är allt gott, jag känner mig lagom laddad inför ikväll, hur det nu än kommer sluta.

Hursomhelst måste jag, innan jag ens kan tänka på i afton ta mig an och städa på meine rum. Just nu har mina dammråttor börjat bilda små kolonier i hörnen och under sängen och soffan, vilket inte så fabulous direkt.
Jag måste dessutom fixa till min mp3 som jag klantigt nog spelade sönder när jag trummade i förrgår, det är en long story och drar jag hela kmr folk tro att jag är blond och knäpp. Så jag avstår.
Nej, mot dammsugaren. Ciao!

Har bestämt mig för att vara 100% lazybag ikväll och inte göra någonting alls. Är fortfarande trött sedan matchen trots att jag sovit ett par timmar sedan dess.
Nu ska bara slappa, se systrar i jeans, eftersom mina satc-diskar är hos natalie i ystad och sen probably bestiga sängen. Inte mkt att skryta med, men jag orkar faktiskt inte mer ikväll.

"Som om ni alla var en del i hennes lilla dockspel", guess what? jag är fortfarande lite småsur, känns ännu värre nu faktiskt och valborgsplaner känns helt plötsligt osäkra. Men, jag orkar inte känna ngr hard feelings utan hoppas på att det löser sig somehow, vilket det kommer göra. Nu mot slappkväll iaf, ciao!

har precis avslutat matteprovet. Damn, vad jag är ivrig på resultatet nu. Är absolut clueless över hur det gick. Jag är inte direkt expert på matte men idag kändes det faktiskt oväntat bra. Förutom en uppgift, som var en jäkla röra, men gjort är gjrot och nu orkar jag inte tänka mer på det. Om någon vecka får jag veta hur det gått, så, we'll see about it by then.

Nu är det mat och välbehövd sådan, ciao!

Om det inte varit för det fina vädret hade nog min tränare lyckats pressa fram en tårfylld kollaps hos mig. Vi tränade sjukt hårt kondition och jag är nu 100% död och utpumpad. För första gången på länge kan tilläggas, min dåliga kondition gjorde sig minst sagt påmind under kvällens rusher och annat ansträngande. F-E-T träningsvärk imorgon är nog vad som väntar.

Men just nu väntar den vanliga måndags-traditionen med cityakuten tillsammans med mamma. Ciao!

Herre min GUD vad jag mår BRA! Idag har det varit vårvarmt och jag har känt mig ovanligt alive för en måndag. Kanske berodde det på att jag äntligen fick sporta meine snyggshorts från bennetton som legat och dammat i garderoben sedan i julas. Kanske, var det därför, eller så var det solen och det faktum att det faktiskt var härligt varmt.

Jag och Emma tog dessutom en svängom stranden, där det var varma vindar och inte alltför kallt vatten. Vi har nu dealat om ett aprildopp i helgen om vädret är fint. Vi planerar även en mopedresa till Mälarhusen, oh det känns gott. Det känns riktigt bra med dessa utomhusplaner då de ger mig en certain sommarkänsla som jag saknat galet mycket.

Nu ska jag ta mitt kaffe och halvnygamla Elle-tidningen till balkongen för att riktigt suga i mig allting som går av denna lovely dag innan jag ska iväg och träna, på gräs, vilket också innebär sommar. Jag är obotligt hög på livet coh kaffe just nu. Ciao!

Ett stort krya på dig till Natralie också förresten, school's not the same without you.

Ja, så är det verkligen. Och det måste få ett slut, tyvärr är det inte första gången jag säger så. Nu sitetr jag här, trött som en apa och har precis gjort klart budgeten, som jag egentligen kunde gjort i fredags, men nej.

Well, slutet på ännu en helg, och denna har dock varit god med bio och kaogor. Avslutningen, dvs framtidssnacket med Erik (som är halv-finskt, hihi) var väldigt roligt. När vi gift oss och bor i USA ska vi ha en BMW X5, som är übersnygg och i den kommer vi kompromissa om musiken. Ett felfritt äktenskap helt enkelt. Fabolous! Nej, det faktum att jag pratar om äktenskap bevisar att jag är väldigt trött. Det blir sängen nu. Sov gott!

Ciao!

Just nu sitter jag här och skakar, sjunger och dansar lite. Jag är SÅ glad. För min musiksommar ser så jävla bra ut rent sagt. Okej, det kommer inte blir ngt hultsfred för mig i år men med dagens nyheter känns det fullkomligt överkomligt. Känn efter själv:

Siestan i hässleholm - The sounds, David and the Citizens, Hello saferide, Whyte Seeds, Anttila, The Slaves, Montt Mardiné o.s.v.

Accelerator i Malmö el Göteborg - Arcitc monkeys och Death cab for cutie m.fl.

Where the action is (favorit i repris) - THE HIVES, Backyard Babies, Mew och Hellacopters.

Summan av Kardemumman: JAG MÅR SÅ BRA! Nu ska jag nog låte detta sjunka in, lyckodansa lite till och sedan göra ngt vettigt. Ciao!

Okej, jag erkänner att jag precis citerat en soul-låt från P. Den blev bättre med tiden actually. Idag har jag hälsat våren genom att sola i endast undisar på balkongen trots småkylig blåst. Jag ska bli naturligt brun - först av alla, det är mitt mål.

Har spenderat min eftermiddag/kväll i Malmö med Erik. Har haft riktigt trevligt där vi strosade i stan, drack kaffe och gick på bio. Det är kul att umgås med Erik, eller Förkylde Fräs som jag funderar på att börja kalla honom. Hursomhelst var filmen och kvällen mycket rolig. Känns som en lagom slapp lördag det här faktiskt, tummen upp - big time.

Nu ska ja äta kvällis och sedan somna framför tv:n, have a nice saturday night! Ciao!

Hejhopp i lingonskogen. Är uppe hyffsat tidigt för en lördag och med tanke på gårdagens bravader. Tog mig till Ystad för en movienight hos Issa, med Emma, Martina och Louiser. Trevliga kvinnor allihopa och jag hade en trevlig afton. Vi eller Issa, bakade även kolakaogor vilket satte liv i inspirationen och vi har nu kommit fram till nya fina lunarnamn, fnizz.
Mindre skönt var dock att jag var korkad nog att svepa en kopp dödligt koffein sisådär tjugo i tolv på natten, alla smarta människor inser nu att detta ledde till total sömnbrist. Så mella tolv och halv fem (!) han jag med följande trevligheter:


Ringa Erik, fel Erik dessutom. Min broder och jag diskuterade Mario Kart och de evenuella våldtäksmännen i Skurran.


Ringa rätt Erik. Förkylde Fräs och jag diskuterade vårat biobesök idag. Jag var galet trött men koffeinet höll mig vaken och orden trillade ur munnen på mig som om jag var mitt inne i ett härligt rus. Ett koffeinrus.


Sitta vid msn och stirra på min tomma lista.


Sammanställa bilddagboken jag struntat i att göra dte senaste läsåret. Nu blev den dock riktigt fabulous med fina kollage och bilder från vouge och med motiv som Marilyn Monroe.


Lyssna och njuta av mina nya skivor, I love them, I do.


Och slutligen, le standard grande: Sex and the city, som jag även somnade framför till slut.


Något mindre roligt som hände igår var även det faktum att verkligenheten knackade på dörren i form av nostalgi cirkus halv tre. Jag blev uppringd av en numera förträngd "vän" och det hela kändes som ett väldigt absurt booty call. Ändå blev jag skakis av hela situationen. Denne man har endast betydit problem, och jag har verkligen lagt det bakom mig nu, att bli påmind om gamla snedsteg kändes inte alls som någon höjdare. Skräp på honom som tror att han bara kan klampa inte och förstöra nu, skräp.

Idag har jag dock roligare saker för mig. Ska nämligen på bio med förkylde Fräs. Ice Age 2 står på lisan och en lugn saturday känns ganska skönt. Feels like fun. Ciao!

Denna studiedag är som en gåva från gud, och en extremt välbehövd sådan. Även om vi har en hemuppgift som dagen är ämnad för slipper jag gå upp halv sju och springa till tåget enligt den vanliga traditionen. Istället vaknade jag runt tolv idag, with no stress.
Planerar att ta tag i och göra den där budgeten nu, sen ringa Natalie för att höra hur hon haft på sin praktik i veckan. I've missed her.

Det sa precis min goda vän Erik till mig. Och det stämmer ganska bra in på hur jag känner mig nu, efter matchen. Jag är minst sagt blåslagen och nu sitter jag här för att tycka synd om mig jsälv i cirkus fewm minuter och delge er min smärta. Jag har sår på mina knän, blåmärke på min rygg, dobbmärken på ryggen och tänk er bara den ofantliga smärta min träningsvärk kommer ge imorgon. Usch. Har heller inga kommentarer om resultatet idag. Nu ska jag somna framför tv:n tror jag. Mer stoartad än så lär nog inte denna kväll blir.

Oh, visst ja. Skivorna jag fick på posten idag är fucking fabulous. Jag bara älskar Moneybrother, JOsé Gonzales och Magic Numbers, osv, osv.

men nu, I'm off. Ciao!

(Oh, just det. STUDIEDAG IMORGON! suuug, på den karamellen.)

Jag hade ett djupt nervous break down igårkväll, där jag vältrade mig i självsorg och saknade hela världen, gammal kärlek och en del trygghet också. Det var jobbigt, och jag blev en aning rädd för mig själv och min nostalgisvacka. När jag trodde att jag glömt for good blev jag gansak brutalt påmind om hur bra saker och ting kan vara och inte vara. Men enough om det, för det har faktiskt gått över en hel del nu.

KÄnde mig dock inte alltför pigg i skolan idag, höll på att somna på en föreläsning bland annat. Men nu väl hemma, med mat i magen och ett satc-avsnitt i bagaget mår jag mycket bättre. Sex and the city seriously improves your health, tycker jag.

Glada nyheter är även att mina underbara och efterlängtade skivor har kommit. Hela åtta stycken är dom och det känns som tillräckligt för att göra min kväll! Men nu ska jag packa väskan för att sedan cykla till IP och spela min första match på nästan ett halvår, mot jävla malmö FF. Det kan man kalla en rivstart och jag är duktigt nervös över hur detta ska gå. I'll give you all an update tonight.
Ciao!

Idag. Försov jag mig. Jag snoozade (as usual) tre gånger, och den sista gången stängde jag av larmet med tanken att jag faktiskt klarar att gå upp inom de närmsta fem minuterna. Det gjorde jag inte, jag sov i 25 minuter till vilket innebar en jävla morgonhets med uteblivet kaffe och jogging till stationen. Jag hann med tåget, men priset var en zombiedag till. Jag känner mig självmordsbenägen, eller nejd et gör jag inte och jag borde inte skoja om det. Min ursäkt blir att jag inte har någon moral i kroppen när jag är trött.

Nu har jag precis redovisat min musik, vilket gör mig ganska uppåt, det gör det acceptabelt för mig att inte jobba mer i skolan idag.
Men, min uppåtkänsla kompenserar inte för att jag faktiskt känner mig ganska plö. Jag stör mig på allt och alla och har varit ganska negativ. Ett stort förlåt till min omgivning för det. Nu ska jag till spanish. Ciao!

Det är precis vad jag är. Hade en massa choklad från i förmiddags att kompensera för. Så när jag kom hem drogjag ihop en tonfisksallad och på vägn från stationen köpte jag nyttigt bröd. Det plus massa vatten har stillat mitt samvete. Och jag ska fortsätta stilla det genom ett satc-avsnitt för att sedan dra vidare till träning. Healthy girl! Ciao!

Eller jag gjorde det när denna startade. För det var mulet, kallt och jag var tvungen att ge upp mina shortsplaner. Dessutom kändes mitt hår som en enda stor dreadlock; försökte man lyfta ett hårstrå, följde resten av håret också med. Lösningen blev en hastig rufsknut med tusentals klämmor som nu håller på att kollapsa.

Men dagen artade sig, med bla. lugnande samtal med Viktor och det faktum att jag faktiskt gjorde klart matten (I'm so proud). Så, I'm happy igen. Och snart ska jag och damer rasta elefanten och träffa Henrik, allt internskämt som vanligt.
Enjoy your day! Ciao!

Idag var hemsk. har aldrig i mitt korta liv varit så trött. Men dagen artade sig och jag kände mig modig nog att i vårvärmen sporta tights, sagt och gjort. Väl i skolan väntade en hel del att göra, mycket av det hör till bilden, som känns som ett fett onödigt stressämne just nu. Skolan bjöd även på en fruktansvärd lärare som jag slår vad om har gått in djupt för att förstöra min vårtermin. I hate her!

Men, mådde bättre på lunchen då jag spenderade kronor på en efterlängtad tröja och efterlängtade skor och efterlängtade nya satc-diskar. En kvar sen har jag hela säsong sex på hyllan! Ett steg närmare det där skohornet också. Jag ska ha det.

Väl hemma har jag spenderat min dag i sällskap av en brunstig Emma Bruzelius. Vi har tittat satc (off course) och varit allmänt sunk. Fredsvilan passar och much better I think.
Nu har jag lots of stuff to do, such as kemi och matte. Ska även hinna med en dusch plus mat innan dubbelavsnitten (Jiha!) av Grey's Anatomi klockan nio. Ja, good luck med den.
Ciao fellows!

Okej, jag kan erkänna att jag faktiskt inte alls var positiv till denna dagen när den började. För det enda jag såpg i den var plugg. Men gud själv har motbevisat mig nu anser jag, och I'll tell you why.

Dagens träning var nog den sämsta någonsin, Kent vår tränare var arg över allt och inget spel funkade. Men, vi kämpade på i regnet och lyckligt nog resulterade det för mig i en plats i startelvan på onsdag, på gräs. Oh, vilket lycka.
Men det bästa av allt var när jag kom hem idag, telefonen ringer och det är Ingemar, som erbjuder mig jobb på parken fyra dagar i maj, vilket innebär pengar som jag behöver so bad. Och med de extre pengarna inräknade har jag även dealat med mina föräldrar och är nu klar för att dra till Siestan i Hässleholm 27-28 maj, som kompensation för den uteblivna Hultsfredsfrestivalen, som jag börjat inse inte kommer hända i år faktiskt. Men, jag är lycklig nu, bättre timing får man leta efter.

Nu är dte dags för cityakuten och sista-dagen-på-lovet-slapp. Ciao!

Hade en rolig kväll med Natalie igår. Som nyblivna femåringar tog vi världen med storm och eftersom allt det här är internskämt förstår ni såklart inte ett smack. Nevermind. Girltalk och allmänt slapp var nog det som krävdes för mig att ta mig ur gårdagens nostlgisvacka. Så, I'm back on track igen and it feels lovely.

Idag ska jag ta mig an mitt massiva kursuppdrag som jag skjutit upp hela veckan. Shame on me, jag ar bara mig själv att skylla för det panik-hetsplugg som ligger framför mig.  Säger än en gång att denna kommer bli den sista, jags ka börja ta tag i saker. Vi får se hur det blir med dte. I'm off to my studies. Ha en trevlig sista lovdag. Ciao!

Vaknade med massiv huvudvärk imorse, och med insikten om att lovet sjunger på sista versen, det är faktiskt bara mindreän två dagar kvar nu vilket känns crap faktiskt. Men jag antar att det bara är att göra det bästa av dem, and still, de är helt oplanerade.
Idag har jag so far tagit mig i kragen och städat runt då jag faktsikt började bli rädd att damråttorna under min säng skulle föröka sig och såsmåningom få för sig att ta över världen. Dammet fick alltså möta sitt fasanfulla öde: dammsugaren. Känns faktiskt skönt med lite renlighet utan kläder liggandes över hela rummet. Duktig Lina!

Planerar på att fortsätta det nyttiga livet från igår med ännu en långpromenad och sedan mer Sex and the city (har en teori om att det också är nyttigt nämligen). Sen måste jag också inse det faktum att jag har en del att ta igen innan skolan börjar på tisdag igen, och det "lite" infattar: Kursuppdraget dvs en artikel om hur USA påverkar historien/världen osv, spanska dvs en reflektion och något annat som jag glömt (två steg) och svenskan där jag ska börja på undersökningen om Sverige (kul att lärare idag är så duktiga på att precisera sig, hmpf!).

Så med andra ord, I've got work to do. Och jag planerar att slutligen avrunda denna slitiga söndag med One tree hill runt sju. Det verkar bli spännande den här veckan. Och jag känner att det är dags att avsluta detta inlägget innan jag börjar låta som en besatt såpa-nerd.
Ciao!

Idag, lördag, påskafton you name it, har varit en toppendag. Utan någon speciell andledning, den har helt enkelt bara varit god. Startade hos Natalie, i ett soligt Ystad som vi ganska fort gav oss ut i. Spelade basket på ploj för att sedan bara ligga på planen och prata medan solen så vårit och trevligt värmde oss. När jag sedan kom hem väntade filmen Tjenare Kungen på sängen, oh älskade föräldrar vad ni kan träffa rätt ibland! Glad och nöjd kände jag mig sedan laddad för en riktigt lång promenad för att suga i mig det sista av vårdagen. Sagt och gjort, jag var borta i en och en halv timme och den tiden plus ett antal hesa rockballader och annan sommar-nostalgisk musik räckte för att jag skulle kunna rensa huvudet från allt skräp som på senaste tiden legat och gnagit på mig.
Väl hemma kunde jag sedan bara ramla i sängen och spendera cirkus en och en halv timme med Joel Kinnaman där. Eller han och de andra i Tjenare Kungen. Nu sitter jag här och känner mig glad och somehow väldigt stark inombords. Det är en god känsla, you should try it.

En annan rolig sak är att Tim inte är sociofob längre. Välkommen tillbaka känns mycket passande. Och eftersom han ändå inte läser min blogg kan jag passa på att säga att: damn, jag har saknat the old Tim, tan att han blir för självgod av att höra det.

Dagen har också bjudit på en fredsinvit från min sk älskade ovän förresten. Det var skönt att kunna känna att hon falktiskt vill lösa saker och ting. Men, allt tjafs har varit pittjobbigt (om man nu får vara så oanständig) och jag är trött på det. Ett "streck utan snack" funkar sällan, men jag är villig att försöka eftersom vi once upon a time var jävligt bäst tillsammans. Vi får se helt enkelt.

Nu ska jag slita ut mina nya satc-dvder lite. Happy easter people! Ciao!

Råkade radera gårdagens inlägg, så här kommer en näst intill kopia, med some new updates. Spenderade gårdagen och förmiddagen i stad hos Natalie och vi har haft det trevligt och gemytligt. Det är skönt att kunna vara galet spontan och avslappnad med Natalie. Viska secrets och ha deep talk om livet. Att prata med vissa människar känns ibland som ren terapi, Natalie är en av de människorna vilket är väldigt guld.
Sällskapet igårkväll stod delvis Carrie, Samanta, Charlotte och Miranda för. Jag är nu nämligen stolt äger till mina första dock absolut inte sista satc-diskar, angenämt. Vi lät oss även förförföras av The Notebook, och än en gång slutade det med tårar i tv-soffan. En god film.

Denna påskafton ser för min del ut att bli ganska lugn. Tänkte ta en lång promenad i det sköna vårvädret och sedan slå mig ner med den andra av mina påskpresenter, filmen Tjenare Kungen och Sveriges och även världens snyggaste Joel Kinnaman. Kan inte bli bättre.
Glad påsk allihopa everybody.
Ciao!

Ja, min "depression" från yesterday har ganska mycket försvunnit vilket känns bättre än bra. En av orsakerna till denna förbättring är att jag om max 20 dagar väntas få hem åtta nya skivor, real good skvior dessutom. Alla de från den tidigare listan + TINC - armed love. Minst sagt, tummen upp!
Just nu är jag på väg till Natalie för en girls night, har tagit med mig The devil wears Prada - boken, som jag köpte för cirkus tre månader sedan med fortfarande inte lagt ett finger på. Men, ändring på tåget nu alltså.

Min morgon har jag tillbringat med att skumma runt på nätet och kolla på kläder jag vill hahaha. Det är både kul och jobbigt. En trevlig detalj är dock att jag såg de navy-blå miss sixty jeansen som jag förälskade mig i när vi var i danmark Emma och jag. Vågor av nostalgikänslor väckte en galen vill ha känsla i mig. Tänk om man bara hittade en hög med tusenlappar någonstans...

Japp, så är det, no doubt about it. Vaknade imorse och kände mig sur/irriterad/arg/you name it. Saken blev inte bättre av att jag möttes av ösande regn när jag tittade ut genom fönstret. Usch, för andra dagen i rad var jag tvungen att ställa in planerna på att ha min nya klänning. Skit.
Det blev inte mycket bättre när jag satte mig vid datorn får att smygläsa bloggar osv, för när jag  tittar in på Emmas ligger där (kanske inte helt oväntat) en ny utdömning av mig, gah. Jag kände riktigt hur jag kokade, och var smått arg på allt. Till slut bestämde jag mig för att samla tankarna och samtidigt träna lite genom att springa en runda. Direkt när jag kom utanför dörren ångrade jag mig,tävlingsmänniskan i mig piskade mig ut i det mulna vädret. Jag orkade två kilometer, cirkus sjutton minuter vilket bara gjorde mig ännu argare så väl hemma skulle jag kompensera det med situps. Fast jag gav upp med det också ganska fort. Det enda som kändes uppmuntrande var att jag visste att pappa skulle komma hem med Tjenare Kungen åt mig vid sjutiden.
Men tji fick jag, för filmen var slut och pappa kom hem tomhänt och nu vill jag bara gnälla, gnälla och gnälla. Usch, vilken skräpdag, på alla sätt.

Hm, just det ännu ett problem när jag ändå är ig¨ång och negativ: Jag behöver hångla, so bad.
/L

"jag har en vän som har förändrats .. förut var hon den rockiga av oss , av oss alla och nu , nu har hon plötsligt blivit övermogen och klär sig .. inte som innan .. detta stör mig, detta stör mig fruktansvärt jävla mycket .. men det värsta är nog att denna kvinna vågat utala sig om att andra har " en såkallad" fejk rockstil"

Ett utdrag ur min väns blogg. En nära vän till mig så som jag ser det. Och det är mig hon skriver om. Vi är än en gång ovänner. Eller jag vet inte om vi ens är det. Vi är bara ingenting längre. Vi bråkar jämt och det känns plö, men jag börjar tröttna på hela alltet nu. Jag förstår inte henne hon förstår inte mig.

Det är sant det hon säger. Jag har förändrats, men jag är inte ensam om det. Alla förändras med tiden, alla letar efter sin identitet för att slutligen stolt kunna säga: Det här är 100% jag.

Ja, jag har varit rockig. Men inte för min egen skull, utan för att få andra att se mig. För två år sedan var jag osäker, jag är fortfarande osäker i vissa stunder men då var det på en helt annan nivå. Saken är den att jag vägrade att visa det, jag ville inte visa mig sårbar. Jag var kär i en person som innebar något helt nytt för mig och jag ville desperat att han skulle se mig, acceptera mig. Jag anpassade mig efter honom, höll med m allt han sa och tyckte bara för att han skulle tycka om mig. Jag gav bilden av en säker människa men var inom mig rädd för att någon i min närhet skulle genomskåda mig. Jag var en fakerock once upon a time, det är den bittra sanningen. Jag blir arg när jag tänker på det, arg på mig själv och när jag ser samma syndrom hos andra blir jag också arg. Fastän jag vet hur fel det är av mig att tycka så, eftersom jag vet vilket helvete det är.

Den där kärleken som fick mig att bli så lärde mig mycket. När den försvann lärde den mig lite till och relationen jag har med den killen idag lär mig ännu mer. Visst kan jag sakna känslan och ibland vilja falla tillbaka i mönstret där jag säger det jag tror han vill höra istället för det jag själv tycker, men nej aldrig mer. Genom denna människan och andra efter det har jag mer och mer börjat hitta mig själv, vad jag står för, vad jag vill göra, min alldeles egna musiksmak osv. Jag har förändrats, det har min vän rätt i och jag kommer nog förändras ännu mer men för min egen del så känns det som att det är åt rätt håll. Jag mår bättre nu, är säkrare.

Därför kan ag även bli arg på denna vän för att hon inte förstår mig. Även hon har påverkat mig, vilket är ganska självklart eftersom hon varit runt mig hela tiden. Jag har påverkats av våra samtal, hennes ideal och tankar. Omgivningen formar en, är det inte så?

Och om hon är petig nog att inte kunna acceptera mig för att jag inte längre vill vara rebell, då har vi nog glidit ifrån varandra. Om jag ska vara den där osäkra rockytan jag var innan för att hon ska se mig som hennes vän, då funkar det inte. Jag mådde skit av att hela tiden försöka tillfredsställa andra och vill aldrig tillbaka dit igen. Så, ja, jag har förändrats, men jag känner mig mer som jag själv nu än någonsin innan.

Det var min filosofiska sida för idag, och det är lika skönt som alltid att får skriva av sig problemen, misshandla tangentbordet ed dem och sedan försöka släppa dem. Enjoy this rainy torsdag.

Ciao!

Yesterday was a busy day, sylle uteblivandet av bloggande från min sida på det. Höll huset hemma med min sjuk (bokstavligt talat, han hade feber) bror igår. Agerade snäll torasyster och hyrde film och fixade mat. Inledde även en sk. vårstädning av mitt rum, tröttnade dock ganska fort och nu är det bara jobbigt med alla grjer som täcker cirkus 95% av golvytan.

Fick mamma att ta bilen på kvällen när vi skulle på sista yogapasset och hann då även med en sväng inom Åhlens. Var tänkt att jag skulle spana in en kalender men dessa är tydligen extremt svårfångade en bit in på året, damn. Men vi gick inte lottlösa därifrån. Fiskade fram två filmer faktiskt: HItta Nemo och The Notebook.
Så wednesday night blev movienight och det slutade med att mamma och jag satt och storgrät till The Notebook. Den lär få följa med till Natalie på fredag, a real girlmovie.

Förresten, ett nytt gräl nalkar. Känns osm en del av vardagen nu nästan. Ska filosofera lite omd et idag för att sedan ge en åsikt, nu vet ag inte riktigt vad jag tycker, mer än att tjafsen blir allt mer irriterande.
Ciao!

Är ganska precis hemkommen från yogan och ystad. Yogan var sjukt jobbig ikväll, kände för att bara resa mig och gå vissa gånger för att jag bara inte orkade. Men efteråt är det som alltid riktigt skönt och jag är nu toodamn proud över mig själv för att jag genomförde det hela.

Dagen har annars bjudit på underbara vårkänslor, solen idag fick mig till och med att sporta pilotglasögonen på stan igen, vilket kändes som ett säkert vårtecken. Skippade faktiskt jeansen och la några väl valda kroner på en ûbersötklänning från indiska, vilket jag oavsett väder tänker bära imorgon till mina svarta tights. Jag köpte även en ljusbrun, ganska plastig "skinnväska", mest för att min tidigare svarta favorit gått i sönder och för att jag behövde en ny. Det blev även ett svart brett diadem, ngt jag länge letat efter och var mucho happy över att hitta och dessutom en sanning-konsekvens kotrlek som verkar sjukt festlig. Kunde även stolt flasha med en härligt tjock Vouge on my way home. Lyckade inköp allihopa faktiskt, det var saker jag verkligen behövde också, eller jag enligt mig var det så. Ni kan skåda alla dessa underbara ting på bilden ovan. Det får se lite oproffsigt ut eftersom jag är ganska oteknisk med bloggen fortfarande. Lovar bättring framöver. Nu mot TV-kväll, bloggen har redan snott tio minuter av Desperate Housewifes.
Ciao!

Är än en gång uppe tidigt. Och än en gång är detta inte självmant. Meine broder väckte mig för såkallat technical support. Vid åtta närmare bestämt. Kände mig hyfsat pigg så jag hasade mig upp. Höll mig hoppfullt uppe ända till tolv igår för att se Sex and the city, den farligaste drogen i girlworld.
Men, till min besvikelse var det de gamla avsnitten, eller rättare sagt det allra första, som jag redan sett x antal gånger. Och jag är faktiskt inte fullt så förtjust i de första säsongerna. Så gårkvällens väntan var förgäves, men hey, I will survive.

Ska svira en sväng i Malmö med Maria idag också är det tänkt, eftersom Viktor drog sig ur. Har siktat in mig på ett par acnejeans som känns väldigt måste ha. Och en väska, och en härlig sailor-randig oversize-tröja. I think I've got a clothes-addiction, and I like it, yes. Och utöver that addiction behöver jag även en kalender, indeed.
Denna tisdag kommer även bjuda på lite work out i form av ett 75 minuter långt (puh) yogapass i Ystad ikväll. Vi får se hur det går eftersom jag har en galen träningsvärk sedan fotbollen igår. We'll see.

Slutligen har jag planerat att avsluta denna dag i tv-soffan, eftersom femman sportar suverän tv-kväll ikväll. Börjar med Gilmore Girls, sedan Desperata Hemmafruar och slutligen, en efterlängtat favorit rfån min sida: Grey's Anatomi. Hurra!

Ska kolla lite film innan jag tar mig till storstaden nu i alla fall, lär nog uppdatera bloggen later today.
Ciao!

Har fastnat på msn och är nu än en gång mitt i en galet rolig diskussion med Erk. Han är konstig, men ganska lik som som jag och det är sällan dessa diskussioner inte resulterar med mig, skrattandes framför denna datorskärm.
Vi kommer bo grannar i framtiden, det har vi bestämt. Om jag tar mig till hultsfred ska vi även ses i sällskap av en heliumballong. Allt det här är knäppa internskämt som bara vi förstår, vilket också är charmen med det hela. Vi kallar varandra soulbrother/soulsister, inte på fullaste allvar men det smeknamnet har ändå fått mig att fundera.

Vad är egentligen en soulmate? En spegelbild av sig själv? Handlar det om ytlighet eller insida, personlighet eller stil? Ibland kunde jag känna en viss soulmatekänsla med Tim, med musiken och när vi vid vissa tillfället tänka ganska identiskt, men han är ingen soulmate på heltid, speciellt inte nu när han gått och blivit lite sociofobisk. För att kort byta spår ens tund måste jag än en gång erkänna att jag saknar de knäppa samtal vi hade i höstas, hur jag satt klistrad vid datorn längre än jag borde och var som en vandrande zombie i skolan dagen efter. Tillbaka nu. Jag kan känna soulmatekänslor med Natalie också, för vi tänker också ganska lika, såpass att vi ibland avslutar varandras meningar. Och med Erik då, när vi låter den sjuka humorn ta över och spårar ur i helt knäppa dimensioner. Den känslan är härlig och ger en ett sånt härligt klick, med vissa människor som då känns riktigt speciella.
En soulmatekänsla är inte det som speglar en bra vän, vänskap handlar inte om att vara soulmates, ibland är nästan olikheter bättre. Men i ickedjupa relationer är soulmatekänslan som en drog, man får nästan ett rus av känslan att någon som egentligen inte känner en förstår en så kusligt bra. Tänk då hur hög man blivit med en heltidssoulmate, som är en identisk på alla plan. Tala om addiction. Men, my point is, att soulmates existerar, och de som inte tror mig lär inse att jag har rätt när de träffar sin egen och får uppleva den där kusliga känslan av att någon kan läsa ens tankar, att ord inte alltid är nödvändigt. Wait and see.
Ciao!

Blev väckt redan vid niosnåret idag av min otekniska broder som behövde hjälp med dvd:n. Men, det skadar nog inte att gå upp tidigt någon dag den här lovveckan I guess.
Fick en nyttighetsflipp/träningsmani/semesterångest imorse också när jag satt och tänkte på det godisfrossande Åre-veckan bjöd på. Min svaghet för choklad gjorde inte saken bättre. Så, idag har jag bestämt mig för att jag ska kompensera detta med en galet nyttig lovvecka (sure). Jag ska dessutom ta tag i träning och sådant igen. Vi får väl se hur länge jag lyckas hålla det löftet. Just nu känner jag mig i alla fall mycket motiverad, fast det lär nog svänga en del i kommande vecka.

För att helt byta samtalsämne eller gå från ett frossande till ett annat, så är min kläd-addiction dock obotlig. Sitter med lysande ögon och funderar på hur jag ska spendera födelsedagspengarna, (ordet spara är inte aktuellt i mitt huvud på den punkten). Saken är den att jag även känner en stark vilja att lägga en del av dem på en hultsfredbiljett, hm we'll see about that one eftersom övertalningen här hemma går trögt.
Ska fortsätta tänka över detta under lite trumspelande, måste trots allt ta ut senaste veckans trumabstinens innan jag är helt klart i huvudet. Så, for now: slutfilosoferat.
Ciao!

Hejhopp, jag är tillbaka i söder igen. Låt inte er luras av rubriken dock för senaste veckan har varit kanon, på alla håll och kanter. Åre var som vanligt härligt gemytligt, trevligt och slappt, och även om just Tegefjäll där vi bodde kanske inte var mittpunkten för fest var det ändå galet mvg.
Orkar inte alls gå igenom veckan i detalj för jag skulle ändå missa en massa, kan dock skryta en aning med att vi sett och suktat efter jibbande Jon Olsson, i egen hög person. Vi fick även se honom "in action" på Jon Olsson Invitational-tävlingen på fredagen. Denne man är en riktig goding kan jag meddela people!

Även vi själva hann med en del blåbärs-jibbande i funparken i Duved. Kanske inte fullt lika avancerat som Jon och så, men damn jag är nöjd att jag klarade mig utan vurpor på den fronten (det gjorde däremot inte Maria). Men, även jag fick min beskärda del av trillande i backen. Gjorde en galen vurpa med brädan tredje dagen och det hela resulterade i en smärre minnesförlust. Har fortfarande en minneslucka från vad jag gjorde två timmar efter vurpan i tisdags. Galet.

Men utöver den bravaden har vi varit snygga och stabila. Har haft konstant träningsvärk i mina ben sedan i söndags och är nu ritkigt trött. Hela kroppen är en aning öm och jag funderar på att ragga upp ngn för massage snarast.
Även om det inte direkt var glest med godingar i Åre höll jag och Maria oss i skinnet. Men på måndagen fann jag dock en brädkille som inte gick av för hackor. Tappade bort honom lika fort tyvärr. Utöver det har det inte hänt ngt speciellt på den fronten. Allmänt brädkillar/liftvakter-flirtande går inte att undvika, det märkte jag på min pilska lilla vän. Men som sagt, vi har varit ganska lugna.

Nu ska jag dock göra en liten telefonturné, packa upp odentligt och duscha. Och slutligen, sova förstås. För jag är verkligen helt, totalt slut. Det har varit en lång vecka, rolig, skön, trevlig, underbar och lite smärtsam vecka. Men, jag är glad att vara hemma igen, skulle dock inte tackat nej till ett par bräd/skiddagar till. Jag har kommit fram till en sak, och jag är hundra procent säker: jag älskar Åre!
Ciao!