Le Franz

Hello lovers. Idag har jag spenderat min sista lediga dag på beachen. Ganska mycket min första stranddag i Suecia, har ingen aning om var all denna spontana spanska kommer från menmenmen. Nu är jag sedan en timme tillbaka hemkommen och fett mycket strandtrött. Sån där äckligt, tung och varm trötthet. Jag vill bara trilla ihop i närmsta säng och sova bort mitt liv, nästan.

Äh, jag orkar inte blogga, ska se el fussball nu, aka somna framför tvn. Hittade förresten sommarkortet, dock försent till tågresan. But still typ. Hm, tycker förresten att Martina är cool. Emma med. Sömn nu typ

Det har gått en fuckad dag och jag är redan av med mitt sommarkort á la tåg. Jag menar bra, en resa, 24 kvar typ, 415, jamen GO FOR IT. Usch vad dte stör mig, och jag egentligen bråttom, eftersom jag är nyuppstigen och ska till stranden med nästa tåg och moped.
Har för övrigt sovit sjukt konstigt inatt. Somnade om vid tre till slut, efter hitta nemo. sedan vaknade jag, helt självmant, vid fem! Då gick jag ut och drack te på balkongen i mitt täcke. Sen somnade jag om ännu en gång, och vaknade halv tio. Udda. Nej, jag måste fortsätta leta.

Jag ska nog skriva en bok, om mitt liv. Jag ska skriva en strålande bok och bli en strålande journalist, som Neil Strauss typ. Och sen, sen ska jag skriva tjejernas motsvarighet till Spelet. Jag har min future all set up. Chilli man.

(Mitt nästa bokköp, kommer förresten inträffa vid nästa lön och heta "Att älska som en porrstjärna" av Jenna Jameson, och Neil Strauss. Ännu ett bidrag till min blivande exxxxklusiva bokhylla. Den såg dessutom riktigt fabulous snygg ut.)

Och, jag saknar Natalie lite grann. Redan! Och, ett finger till Emma för att hon aldrig ringde, och ett finger till mig för att jag glömde det också. Nu; mat, te, film, säng, puss

Jag har mina perioder då jag kan vara vansinnigt effektiv i bloggen. Sedan finns dte de stunder då det verkligen finns saker att skriva om men ingen lust eller ork att utforma det fint i ett blogginlägg.
Men nu ska jag verkligen ta mig i kragen och göra det. Eller mja, jag var imorse laddad för ett överarbetat inlägg med bilder och utförliga detaljer. Därför tog jag till och med några snapshots med kameran på mlmaöstuffet från igår, lite turkietköp och även det från öja. Menmenmen, det finns alltid en hake. Idag var haken som sådan att min fader har med sig mojängen man överför bilderna från kameran till datorn, till jobbet. Damn.

Så istället, sabb genomgång av senaste tiden. Tisdagskväll spenderade jag i Ystad med hela kvinnogänget. Vi käkade ute, och jag tog farväl av Natalie som nu är i full farm med att ta the states med storm. I jag saknar henne redan. Hoppas flygtur osv gick bra. Och att tiden går fort och att hon snart är hemma igen.
Anyhow, vi spenderade kvällen med några varv på ystadfestivalen, som känns som ett fett sämt. Ännu en tillställning då alla stadens fjortisar kryper ur sina hålor, drar på sig sina flashigaste och mest vulgära märkeskläder, sminkar sig flawless med brunkrämskittet och ger ig ut för att visa vem som är the queen in town. ha. ha. ha. Den kvällen var, förutom the food and the hejdå, ganska kass.

Igår sen spenderade jag en dag i Malmö med Emma. Vi var båda negativa och småsura och hittade inget. Till slut tröstköpte jag en blus och ett linne på indiska, och nu känns det faktiskt somd e båda är ganska fab. Så, det var nog okej.
Och idag ska jag in till Malmö, igen. För att bränna mitt presentkort på akademibokhandeln på en välbehövd almanacka (haha, jag vet att det är mission impossible för mig att vara organiserad, but hey. You can't blame me for trying.) och en ny bok, eftersom spelet och djävulen bär prada är utlästa och avklarade. Gott man, vi säger så. Hej.

Åh, så skön känslan av ledighet är mina vänner! Jga rentav avgudar den.Känslan av att dels få lönen och dels veta att jag slipper cykla/jobba på fyra dagar, obersklivigt är det.
Att sedan möta upp med pylle för en fet och mysig reunion kändes också bättre än bra. Sällan är sträckan till stationen så kul. Vi hars penderat idag och igår,med att inte göra så mycket alls. Bara kolla satc, och ett snabb och alltid lika spännande nattdopp på världens skabbigaste utomhusbad. But still, kul var det. Nu, halv fem idag, sitter jag fortfarande här i min sovstass, och maria med the frill of the year har nästan somnat om framför satc. No stress, bara chill.

En annan trevlig sak som inträffat de senaste 24 timmarna är utbytet med musik från truls. Just nu ångrar jag att jag inte såg Josh Rouse i Malmö för att han är perverst bra. Sad Eyes gives me chills. I detta samtal ingick även en datum diskussion, och Erik kom upp med ett sjukt uttryck. När han insåg att filmkvällen var satt samma dag som vm-finalen utbrast han:

Erik säger:

shitz0r fuckz0r, då blir det inte dååå

Detta kommer jag defenitivt lägga på minnet för att kunna påminna honom om så ofta som möjligt.

En annan trevlig sak, är att jag och phoneboy har rensat luften. Jag vet som är sagt, enough about the drama. Gillar den enkelheten.
Och, snart är det accelerator, och jag är glad, och jag är ledig, och allt är bara så jävla bra!

Jag kommer nog aldrig att bli en morgonmänniska. Face that fact. Det är lite kjobbigt i stunder som denna. Men, idag har jag hasat mig upp i någorlunda tid, nu har det mesta av det försvunnit dock, but still, en dag, sex timmar och sen är jag ledig ett flertal dagar framöver, I like the sound of that. Jag gillar även vetskapen att pylle blir min underhållning ikväll, yes I do. Nu mot morgonrushen i form av hastig frukost och springmarch till el station, jag börjar vänja mig.

Once again, jag är så trött! MIna fötter värker, mina vader värker, hela jag värker. Och innan jag tänker stupa i säng, ska jag försöka släpa mig och ta en dusch, följt av en kopp te och en snabb beställning av en fab ramnes-tröja, mest för att jag får lön imorgon, just great!
Jobbet idag gick för övrigt fint. Har börjat vänja mig vid Elenore nu, fastän hon är lite konstig. Nehej, hon är god och ett trevligt sällskap och saks om får tiden att gå fortare. Ja, för trots att hon plågar mig med utförligt berätta om hur bra hultsfred var, så gör hon jobbet lite roligare. Så därför mina vänner, får hon dagens ros.
Och en ros i detta elände är en stor uppoffring från min negativa sida, för just nu känner jag för at inte göra ngt annat än att gnälla. Och, att ha ett knä att störta ihop i nu hade varit guld värt. En masserande vän som kan överrösa mig med kärlek och tycka lika synd om mig som jag själv gör, samtidigt som vi ser och älskar satc. Det, skulle varit helt jävla underbart.

Men, så är det inte. Därför ska jag och min ömmande kropp nu duscha och sen störta ihop med satc, all by myself.

hej mina vänner, och ovänner, ha. Jag är i detta nu nog tröttare än jag någonsin varit. Midsommar igår var kul, socialt, mysigt och gemytligt. Det resulterade dock i lite sömn. När jag väl kom i säng kändes det som jag druckit en enorm kopp kaffe. Jag kunde inte ligga still, än mindre sova. Så, runt tre igår ställde jag mig i stället och fixade ihop lunchen till jobbet idag. Men till slut somnade jag.

För att sedan vakna efter vad som kändes varit tio minuters ytlig sömn. Eftersom jag snoozade mig till enorm tdsbrist blev frukosten en hastig historia, och joggingturen till stationen rekoderlig. Väl i svarte väntade sedan 7 km cykling, i detta äckligt kulliga skånska landskap. Första backen och min tärningsvärk gjorde sig påmind. Usch.
Väl framme möttes jag av två tösabidar, vars ansiktsuttryck speglade min känslostämning så väl, så väl. Ren och skär förtvivlan. Elenore och Josefin hade sovit lika lite som jag och haft lite roligare igår, om inte mer därtill. Men, vi tog oss mirakulöst igenom förmiddagen, och eftermiddagen, osv. I allt elände hade vi till och från riktigt roligt fastän jag konstant fick kämpa för att inte somna och trilla ihop varje gång jag satte mig ner.

Men nu är jag hemma och lite piggare tack vare en powernap tidigare, tack gud, och nu ska jag njuta av ett avsnitt satc och sedan bege mig rakt mot sängen. Imorgon väntar ytterligare en jobbdag, denna 9-18, vilket innebär att jag måste gå upp 7! Slå mig med en järnhammer, för det känns som det varit skonsammare. Usch. Men, tanken på att tiden till min och Marias återföring på måndag närmar sig gör att dte känns lite, lite lättare.¨För fastän hon är liten har jag saknat henne som en annan jävel. Så nattbad i skurup och cykelfölje känns som ljuset i min nattsvarta jobbtunnel, lönen på måndag också iofs. Och det faktum att accelerator närmar sig. Musik, tack. Okej, det finns nog ganska mycket ljus trots allt. Ikväll kommer Emma också. Ja, jag överlever nog. Nu mot sömn, och Carrie and the girls.

Nyvaken, urtrött, huvudvärk osv. Jag vill inte jobba idag, jag vill inte jobba i sommar, jag vill tjäna pengar samtidigt som jag sover, eller gör något annat, mindre ansträngande.
Inte nog med det, eftersom jag inte kom i säng förrän två igår, känns det som jag sovit cirkus två timmar. Det blev för övrigt djupt och sentimentalt när jag pratade med Emma. Jag hade ett välkänt "missing moment", eller nej förresten, det va ett "sad moment". Det är mer sorligt att det blir som det blir, eftersom vi alltid har en sån connection när vi väl ses, sen låter vi bara dte rinna iväg. Det kändes så meningslöst just igår.

Idag har jag lite perspektiv på det, eller nej, jag är egentligen bara för trött för att känna efter. Nu ska jag svepa mitt kaffe, sno ihop en väska, pumpa däcket på cykeln, osv. Det kännssom mycket saker, vilket också innebär att jag borde pallra mig bort från datorn. Sagt och gjort. (Tänk på och lid med mig som sliter och jobbar när ni andra lyckliga själar bara gör ingenting). Ciao

Sex and the city kan vara en aning lärorikt ibland. Nyss, med Emma i telefon kom jag att tänka på Carrie - Mr Big relationen, den som gör hela serien. De träffades i första avsnittet, och i sista.
Jag har också en Mr Big, och är nu mitt emellan det första och det sista avsnittet. Jag skulle bara vilja kasta av mig minnet av allt som hör till honom och börja något nytt. Är dock rädd för att detta är lättare sagt än gjort. Nu, sedan sist känns det så.

Jag var från början alltid i underläge, litade inte tillräckligt på mig själv, utan anpassade mig efter honom, allt för att han skulle se mig. Idag känns det så patetiskt. Men nu, sist, vi var på samma nivå, åtminstonde kändes det så. Det var give and take, på båda håll. För ett naivt ögonblick hoppades jag till och med.
Men, det visade sig att inget var annorlunda. Samma connection, eller nej, inte samma, en ny och bättre. Hursomhelst följdes den av distans och tystnad. Det är precis som om han kommer nära, för att sedan lämna en med endast besvikelse och en jävla massa känslor.
Jag är så trött på det. Nu känns det rent ut sagt överjävligt. För nu är det så mycket annat som känns komplicerat. Och min Mr Big, känns äckligt otillgänglig. Mest av allt skulle jag bara vilja kunna säga allt det här till honom, att han sårar mig. Att han borde behandla mig som en vän och inget att om han har de intentionerna och framför allt sen ändå tänker göra ett av sina berömda försvinnanden.
Jag hoppas att jag inom en snar framtid kan spotta ur mig allt det här, öga mot öga eller vad som helst. Annars kommer det alltid gnaga i mitt huvud, vilket också innebär en möjlighet för det att återkomma. Och än en gång slå omkull mig, med all den kraft flashbacks kan åstadkomma. Det är livsfarligt. Jag blir arg på mig själv för att jag låter det gå så långt. Varje gång vi ses, går jag in med inställningen av att se honom som inget annat än en vän. Behövs det sägas att jag aldrig lyckas.

Jag vill bara få ett ordentligt jävla avslut, eller ordentlig bekräftelse och kanske en början. Inget återkommande känslosvall. För det tär så hårt. De här stunderna av envis tystnad oss emellan, när inget tar upp det som hände, nu känner jag mig så jävla vilsen. Jag önskar att jag hade någon att kasta mig i famnen på i osäkra stunder som de här. Nej, ingen ersättare, det funkar inte så. Men någto riktigt, något att luta sig mot. Något som är som det borde vara. En anledning att gå vidare

Detta är egentligen för djupt för en blogg som alla kan se. But still, ett word dokument lockar mig sällan,  och nu kändes bloggen tillgänglig. Patetiskt kan tyckas. Men, då får det väl vara så. Big thanks to E, for always being supportive.

Morningwood har goda trummor och lite av det rockriff jag glidit ifrån. Jag gillar dem big time, try em' and you'll see yourself. Jag blir sugen på som drums, men med tanke på att hela min familj sover fett tungt och att vår källare inte är ljudisolerad känns det som ett big oh no.

Hejhejhejgodkväll. Det är en ganska god kväll, för jag har god musik. Fet musik närmare bestämt, i form av Pinback, Morningwood, osvosv. Jag gillar det big time. En annan sak jag gillar big time är Emma Bruzelius. När jag pallrade mig till stan idag för att införskaffa nagellack och undz, och mest av allt för att komma ut, var jag rakt igenom bitter och arg, på i stort sett hela min omvärld. En vanlig människa hade bett mig dra åt helvete och ta min negativitet med mig efter cirkus fem minuter. Emma, min goda Emma, hon stod ut i över en timme, ohc sa inte ett knyst utan lät mig gnälla. Och jag fucking älskar henne för det. Ja, det gör jag verkligen.

Sen är det den där andra jäveln. Jag fick ett sånt där ilskebubbel idag igen. Jag brukar inte bli så arg, därför skrämmer det mig en aning. Men hur den människan nästlar sig in över allt och mån om sina contacts dessutom, redo att mörklägga andra, ucsh. Jag blir så arg, ledsen, besviken. Ja, you name it. Det mest frustrerande av allt är att denne bara kan säga det till andra, inte till mig. Go ahead, säg vad du tycker, för snart rinner bägaren över. I'm gettin' tired of all this bullshit talking, vi kan bättre, jag vte det.

Det finns även lite mer frustration att ta ut. Nämligen den övre det faktum att jag börjar jobba imorgon. Det innebär tidig uppstigning och att, jag faktiskt borde vara i säng by now. Är på väg, skapligt i alla fall, nu. Hur som helst, money är moneyk och money är good. I helgen ska dessutom Elenore jobba, har jag spanat in. Det blir nog kul, hoppas få ur henne varenda detalj om hur bra hultsfred var. Så okej, jobbet är nog skapligt. Ännu mer skapligt är de urfina baggy jeansen från Levis som jag tänker spendera den på. Zoovillage, here I come! Jag gillar pengar, har dock svårt att behålla dem. Haha, nej, jag börjar glida av spåret nu, ännu ett tecken på att jag är urtrött. Ett avsnitt Sex and the city and I'm ready for the bed. Godnatt och en fet puss till Emma aka Brösti.

God dag, för ja, det har lbivit en god dag till slut. Jag har spenderat min förmiddag med att ordna upp musiken på min dator till ett urtjusigt musikbibliotek. Jag vet det är lo life, men det behövdes. Och sen, men mitt numera fullt funktionella nedladdningsprogram har jag bunkrat upp med apgod musik och det är bara brabrabra. För jag har tröttnat på allt trash från innan, jag har till och med börjat tröttna på The Hives. Men nu med nu musik i bagaget är allt bättre än bra. Big up för Incubus, De la soul, Gnarl's Barkley osv.

Numero dos är denne tim, the miracleworker som fixat up min cam. Eller gav mig rådgivining iaf. Jag som trodde att den var utom hopp, mennej. "Skruva på linsen", sagt och gjort. Det var det enda jag inte testat, förmodligen det enkalste också. Och det funkade. Så jag är glad, för jag trodde den var utom hopp.

Ikväll, ser det ut att bli supportande hos antingen Issa eller med meine fussball-team, we'll see. Hur som helst blir det nog brao.

Usch, jag är så trött. Blev nyss väckt för andra gången, av Brösti. Jag vill inte till stranden idag heller, trots att det är äckligt fin väder ute, jag har huvudvärk, magont, och är absolutely not in the mood för konfrontationer. Jag känner mig så galet morgonsur att jag nu nästan tycker att är komiskt. Pardonnez moi people, men.. väck mig aldrig.

Är för övrigt rasande på en människa i min umgängeskrets, för att uttrycka det fint, egentligen skulle jag vilja använda större delar av mitt förbjudna vokabulär åt denne falska jävel. Det kan bero på min tidiga väckning, men jag känner för att göra något riktigt dum mot denne, usch, jag är en hemsk människa. Especially in the morningtime. Nej, jag ska gå och lägga mig igen. Till tonerna av Death cab och jason mraz, den första nynerladdad, för jojojo, jag har fått ordning på mitt nedladdningsprogram. All by myself.

Hm, dagens tidigare frustration ledde till rastlöshet. Jag var tvungen att göra ngt. Jag fick ett infall att städa min garderob och gjorde så. Fast nu har jag börjat ångra mig, det är kläder och sakre på exakt varenda kvadratcentimeter av mitt rum, och mamma kommer snart hem. Hon kommer äta mig levande om hon ser det här.

Låt mig överraska er: Jag vågade inte, jag hade chansen, men vågade inte. Dessutom dog vi, vi dog, vi borde inte dö, vi gör inte sånt. Damn, jag och min feghet. Nu vet jag inte längre vart jag är på väg..

Jag är helt slut. Jag försökte sova igen de timmar jag missade inatt, mend et gick bara inte. Tänkte massa oväsentliga saker istället och låg därför sömnlös. Därför känner jag mig nu en aning negativ, med en nalkande bihåleinflammation (den andra i år, grattis!) dvs galen huvudvärk och det faktum att jag insett att mitt hår ser ut som en ryamatta. Damn, jag måste klippa mig. Det har dock fått en fin guldig färg av solen i Turkiet.

Har spenderat dagen med Emma i Ystad. Det innebar tidig uppstigning för ett besök i öja. Där fyndade jag två väskor, tre jeans, som ska omfixas till shorts this summer, dessutom en scarves och två skärp. Sen tog vi en svängom till stranden för en reunion med Lisa och Natalie. Blir bara mer och mer glad över att faktiskt vara hemma igen.

Nu sitter jag här och stirrar på min frtfarande ouppackade resväska. Ska jag, eller ska jag inte? Jag orkar inte. tar det sen. Sen är mitt favoritord.
Sen, ska jag även försöka få tummen loss och fixa den där biodejten. Och dessutom, spotta ur mig de där orden jag dealade upp med Natalie och Emma idag. Jag är livrädd indeed. Jag antar att jag egentligen är bättre på att bara gömma mig. Det här är egentligen djupare än det låter, nu blev det mer flummigt. Men jag orkar inte avra djup. Jag är bara så jävligt trött. Och jag kan inte sova för att jag är hungrig dessutom, men jag orkar inte fixa något att äta, och på jävla torsdag börjar jag jobba. Just great. Usch.

ah! jag är hemma! och det är mäktigt skönt kan jag säga. jag och mamma har haft en god vecka i turkey dock. vi har inte gjort mycket mer än solat dagarna i ända, strosat på stan och njutit av distansen hemifrån.

men trots det, har jag spenderat de två sista dagarna med att enbart längta hem. turkarna gick mig på nerverna när de visade sin totala brist på normal distans människor emellan, både jag och mamma (!) fick ta emot en del skamliga förslag som fick mig att önska mig hem till sverige och normala människor.

jag tänkte faktiskt göra ett sånt här långt trevligt inlägg med bilder osv om hur kul och bra turkiet var, men just nu orkar jag inte. efter fyra timmar på flyget utan sömn öär jag helt slut. dessutom med vetskapen att jag ska upp tidigt imorgon och träffa emma, en dejt som dock känns positiv. nej, ett utförligt inlägg kommer så småningom, imorgonkväll typ. nu ska jag sova bara. sova i min egen underbara säng. Ciao!

hm, skulle kunnat skriva ett langt ýnlagg om hur trevlýgt turkiet ar och hr brun jag blivit. Men, jag orkar inte. för knapparna sitter inte dar de ska pa detta bord. Sa, bye lovebird. Jag saknar er redan och sant.

Okej, detta får bli mitt last good bye. För fastän jag inte åker förrän om en timme, vet jag att jag inte kommer hinna med ett blogginlägg om jag inte skriver det nu. För ja, jag är så sista minuten att de fem sista minuterna innan avfärd förmodligen kommer bli de mest hektiska.

Men, hursomhelst. Hejdå skåne, och sverige. Hejdå homies á la Isabelle, Natalie, Louise, Martina, Svärd, Lisa, och goda Pylle och Bruz. I'm gonna miss you all. Och jags ka försöka leta upp ett it-café i värmen för att hålla en något sånär kontakt med omvärlden medan jag är borta.

Nu ska jag packa det sista, ladda min mp3, och sen är jag off till flygplatsen. Turkiet here I come, sunshine here I come, tanning here I come. Jag gillar det här. Hejdå, håll ställningarna i suecia. Och alla ni äckel som ska till hultsfred, som Elenore och Erik typ, ni får ha det mer än bra, och älska musiken lite från mig med. Hejdå /L

God morgon. Eller, nej dte är ingen god morgon ännu eftersom jag fortfarande är trött och en aning morgonsur. Men, plikten kallar, i form av en glupande tom resväska bredvid min säng. Nej, jag har inte ens börjat packa och det känns som ett litet stressmoment. Jag måste duscha också, eftersom mitt hår är fullt av sand. So many things to do, so little time...

Hur som helst, jag har en feeling över att min Turkiet packning kommer bli större än nödvändigt eftersom jag är tjej och inte har några inre begränsningar. Nej, men jag tänker som såhär. Eftersom att jag planreat att vara snygg 24/7 (haha) så måste jag åtminstonde ha lite alternativ och inte bara en out fit per dag, oh no.
Men som sagt, jag har mycket att göra. Så I gotta run, jag ger nog en update om resefebern innan jag åker. Måste dessutom hinna med ett långt, sentimentals och tårdrypande farväl. Ciao!

Usch, jag har shoeskav från mina ballerinor. Eller nej, det är inget skoskav. Det är mer som typ ett blåmärke, som skojäveln klämmer på. Jag vet det låter konstigt, men ont som fan gör det i alla fall. Men utöver det har jag haft ganska kul ikväll. Isabelle bevisade än en gång att hon är lite konstg, och jag gillar henne för det. Martina är också kewl och Emma är Emma, min egen lilla snyggslyna.

Vi gick egenligen bara runt och gjorde ingenting. Ett två timmar långt farväl av mig (som åker IDAG) ungefär. Vi var en sväng nerom stranden och träffade en hyperaktiv Manne, hög på maskrosor och nyklippt gräs, sedan var det svedalakompisar till Lisa osv. Det var helt okje faktiskt.
På tåget hem sen träffade jag även på Tingan, med ett otäckt blåöga. En fight med brodern var orsaken. Usch. Hur som helst, efter följeslag och allmänt prat är jag nu hemma och helt slut. Min första sommarlovsdag är ovaH och det känns bra.
Nu ska jag roa mig med min fabulous bok Spelet, som jag fortfarande inte läst klart och sedan hoppa i säng. Har nämligen inte börjat packa ens och misstänker att det kommer bli lite brådis imorgon. Så dte lutar åt en plågsam och tidig uppstigning och nu behöver jag lite beauty sleep. Sleep tight! Ciao,

Jajaja, jag vet att jag varit ganska kass på bloggen lately. Och jag hinner inte kompensera för det nu heller. Jag är på väg in till stan, för att spendera min sista kväll i Sverige på en vecka med Emma och Issa. Tänkte dock kort hinna förbi bloggen och meddela er alla att jag fortfarande är i livet.
Skolavslutningen igår var hemsk/underbar. jag grät ungefär dubbelt så mycket som jag trodde jag skulle göra. Det va ursorgligt att säga hejdå till de senaste fyra åren på skolan. Jag fick tårar i ögonen bara av att stirra in i mitt precis tömda skåp på förmiddagen. Usch.
Men hey, jag ska inte vara bitter, jag har sommarlov! Och vår avslutmningsfest på stranden igår var ganska lyckad den med. I'll give you more details när jag kommer hem ikväll. Until then, Bye lovebirds. Och, grattis alla studenter, typ Tim och sånt.

Så vi är där igen? Efter good times följer bad, riktigt bad och jobbiga. Vi dör, rinner ut i sanden och glömmer bort. Och det stör mig, för jag lovande för mig själv att inte låta det hända på samma sätt igen. Ändå är jag här, med den där jävla frustrationen. Usch. Och jag som hade good hopes. Damn.

Därmed lämnar jag bitterheten. Grey's ikväll var som vanligt bra. Blir arg på rödtotten som knallat in och förstört det perfekta skimmer av problemlöshet. Bummer. Nej, ska sno ihop en kopp te och sen börja tänka på sängbestigning så jag akn vara pigg nog tills ista cabaréföreställningen imorgon plus friidrottsdagen som väntar efter, för att inte atal om lärarmiddagen på kvällen. Puh, many things to come.

Idag har varit så galet skön att jag blir glad när jag tänker på vad som gjort och inte gjorts. Vi vaknade runt tolv med en härlig känsla av utvilning. Satte oss på trappan i solen och åt nybakade scones med iskallt iste till frukost.
Sen har vi kollat satc, pratat om det mesta och bara gjort ingenting. Och hela dagen har jag haft en skön känsla av välbehag och livet-är-lätt i magen, and I like it.

Nu har jag precis tagit en lång dusch och smort in mig med den nya kokoskrämen mamma köpt. Den luktar sommar och fastän vädret svängt sedan i morse och nu mest är regn känner jag hur galet nära sommaren är. Jag menar, vi slutar i övermorgon. Övermorgon. Och imorgon ska vi på lärarmiddag, och jag har goda förhoppningar inför det.
Nej, på det hela känns allt väldigt bra. Bättre blir det också av att jag åker till Turkey med mamma på lördag. Det ska bli så kul. En hel vecka av sol och bad, slapp och sysslolöshet, på ett positivt sätt. Jag har en inre vision om att jag ska komma hem som en ny människa också. Inte ytligt sätt utan mer psykiskt. Med mod att ta tag i saker jag innan bara skjutit upp. Vi får se hur det blir med den förändringen.

Nej, slutfilosoferat. Ska njuta av det sista av den här härliga lediga dagen til Bob Marley i sängen med Spelet som sällskap. Insåg nu när Natalie var på besök att jag hamnat lite på efterkälken med läsningen då hon var hela hundra sidor före mig ungefär. Skärpning alltså.
För att bara förtydliga hur perfekt denna dagen känns kommer jag avsluta den med Grey's Anatomi ikväll! Ciao!

Har precis kommit tillbaka. Badet var great, och då är det nästan en underdrift. Jag fick en härlig kick av risken att bli upptäckt och känslan av att gör något som är strictly forbidden. Och nu när jag säger det inser ajg är det låter på gränsen till perverst.
Perverst or not, döm själv av bilderna på förra länken. Komer nog in på bloggen imorgon när jag har orken också. Nu ska vi mysa med testund, candles och filtar på terassen. Halaa!

Okej, jag varnar i förväg för en del starka ord. Here I am, arg ändå ut i fingerspetsarna över den där jävla cabarén. Vi har verkligen snaträngt oss som fan med vårat jävla manus och ändå duger det inte, nej för den där underbara, trevliga och "erfarna" lärarjäveln ska lägga sig i precis allt vi gör. Allt är fel, allt ska ändras, från vår cabaré till hennes. Vi kan inte öppna munnen utan ett "TYST, nu gör ni fel igen." Älskade, goda, snälla, trevliga gud, ta mig här ifrån.

Oh, just det. Jag har fet abstinens från you know what. Nu mot fortsatt tortyr hos våran teaterprimadonna.

Ja, jag är fortfarande uppe. Nej, jag kan inte somna. Jag har precis inlett sömnfasen med paniktankar "jag måste somna snart, jag måste somna snart!", tro mig de hjälper inte.
So, here I am ready to ease my heart. Nej, så kul ska vi inte ha det. Jag har trots allt redan lättat meine heart en gång idag till Magz. Vi missade vår promenad, men det gjorde inget, jag avgudar henne för att hon var god nog att komma hit och spendera cirkus två timmar med med och min nu näst intill neurotiska hjärna. Hon var precis som man ska vara, lugn, uppmuntrande och vänskaplig. Jag gillar henne big time för det.

Men nu, nu ska jag verkligen försöka sova. Ska först kola in de sista avsnitten satc, som alltid gör mig lite tårögd. När Big och Carrie inser att de är så meant to be som det bara går. Oh, vad jag tycker om sånt där kärlekstrams ibland. I'm gettin' sleepy niggahs, ciao!

Är fortfarande trött och apatisk. Har dock tagit tag i mig själv, betsämt träff med Magz vid tåget om en kvart för en lång promenad. Kanske piggnar jag till av lite motion? Det kan i alla fall inte skada.

Vi är som bäst framför webcamen, hon och jag. Har precis kommit hem från en god kväll i Ystad. Och nu är jag trött, trött, trött. So I better go to bed, för att samla kraft nog för matchen och maybe lite för min reuinion imorgon. Goodie nighty!

En snabb resumé: Igår kom Maria, Maggan och Emma över för en allmän girls night. Som slutade i galen trekamp. Med badminton i trädgården, sedan kubb och sist men inte minst - pingis. Det är med smärta som jag nu erkänner, att jag och Emma förlorade big time.
Kvällen fortsatte sedan, dock utan Maggan, med en hel del roligt snack. Jag vet inte riktigt var vi får allt ifrån och ibland blir jag minst sagt förvånad över det som trillar ur Emma. Igår till exempel, när vi än en gång kom in på ämnet hjärnceller konstaterade Emma att jag avr smartare än henne och undrade vad som tilltaade mig med vår vänskap. Hennes liknelse var:



Men jag gillar henne ändå. Vi slet även flitigt på datorn igår, fram till halv 2 närmare bestämt. Truls var en av dem som gjorde likadant, dock dressad i roliga sunglasses. Hoppas på att få se dem live imorgon.

Idag sedan, har jag gjort mitt absolut sista arbete på kunskapsskolan, någonsin. En aning vemodigt ur ett perspektiv, skönare än någonsin ur ett annat. Fick även reda på mattebetyget som gjorde mig happyhappyhappy.
Hm, vad mer. Jo, jag fick även se hur Maria skulle sett ut efter en läppförstorig och ett hakimplantat. Femkampen, dragkampen resulterade nämligen i att snöret gick av och hamnade rakt i ansiktet på henne och gav henne därmed the fläskläpp of the year och en svullen haka. Go for it girl säger jag!

Ikväll, eller gaska mycket nu ska jag bege mig till ystad och Natalie för en hälsosam satc- och tjej-kväll. Slapp känns lovande, och jag orkar dessutom ingenting mer när jag tänker på den tidigt lagda matchen imorgon. Gimme a break will ya'!

Nej, nu ska ag sno ihop en väska med goodies och sen köra den vanliga jogging-rutinen ner till tåget. Jag måste sluta vara so last minute. Ciao!

I'm a wreck. Ett svagt vrak dessutom. Mest för att jag har kommit in i en förtids-sommarlovs-sömnrytm. Dvs sena nätter som sedan borde följas med sen uppstigning. Men efetrsom skolan fortfarandehänger mig i hälrana blir den tidig, och mina sömntimmar få. I'm a sleepless wreck, come and save me.

I helgen kommer förövrigt nostalgin och hälsar på, i form av en old love. En Truls närmare bestämt. Det var ett tag sedan nu och en reuinon känns mer kul än skadlig just nu. Although, jag vet att det inte är hälsosamt, för risken finns att det slutar i svackor. Men hey, kanske har jag växt ifrån det? Ja, så är det nog. Det ska bli kul och se honom,för det händer inte allt för ofta nuförtiden.

Idag har jag förövrigt fixat mvg i både musik och spanskan. Imusiken har jag trummorna att tacka och i spanskan är det nog ett av guds mirakel. Nu i eftermiddag väntar matteprov och sen är jag helt,helt,helt färdig och ska aldrig mer röra ett finger åt plugg vid kunskapsskolans tangetbord. Jag gillar tanken, samtidigt som den kännskonstig efter fyra år här. Well, jag har inte tid att bli sentimental nu, gotta have some food! Ciao!