Vattenpipa och tidig uppstigning
Till att börja med kan jag säga att gårdagens spelarfest överträffade mina veka förväntningar big time. Som vanligt lyckades jag och Natalie fixa har übergod kväll och jag tror knappast det kunde varit bättre. Medans den äldre eliten dansade loss till schlager samlades den yngre kring en vattenpipa ute i kylan.Det trevligt och gemytligt, och när Roy dessutom visade sina dans-skills och snurrade mig åt alla möjliga håll, då kände jag verkligen att kvällen var bra. haha. Nej, men en kort summering, tummen upp för spelarfest, tummen upp för Roy och hans moves och tummen upp för Natalie.
Idag sedan, det är en mindre rolig historia. Redan klockan sex var vi tvugna att dra oss upp eftersom Natalie skulle jobba tidigt och var tvungen att hinna med tåget. Tåget, som sedan inte visade sig gå. Hur som helst, väl uppe hade jag känslan av att jag skulle dö. Så trött var jag. Fick sno ihop en snabb sallad till lunch senare idag och sen var det bara att hoppa på åtta-tåget på väg mot en nio timmar lång jobb-dag.
Men, det var faktiskt inte så hemskt som jag faktiskt väntade mig att det skulle bli. Faktum var att Elenor och jag hade ganska kul. Vi hann emd en analys av: Slush ice och dess mystiska innehåll, belysningen på hyllorna med gosedjur och av något annat som jag inte kan minnas just nu.
Men så här i efterhand tycker jag att vi kunde fördriva tiden ganska bra och meine day at work kändes ganska så smärtfri. Well, om man bortser från den hultsfredsövertalning jag fick utstå från E's sida. jag känner mig frestad nu, frestad att diskutera sönder mina föräldrar och åka ändå. Men inte tillräckligt frestad ändå.
Väl hemma idag har jag iaf hunnit med att vara sur och trött på hela min familj, sett one tree hill (älskar), ett quick-talk med Natalie och nu planerar jag endast en dusch och sedan faktiskt sängstigning. Sov gott people!
Idag sedan, det är en mindre rolig historia. Redan klockan sex var vi tvugna att dra oss upp eftersom Natalie skulle jobba tidigt och var tvungen att hinna med tåget. Tåget, som sedan inte visade sig gå. Hur som helst, väl uppe hade jag känslan av att jag skulle dö. Så trött var jag. Fick sno ihop en snabb sallad till lunch senare idag och sen var det bara att hoppa på åtta-tåget på väg mot en nio timmar lång jobb-dag.
Men, det var faktiskt inte så hemskt som jag faktiskt väntade mig att det skulle bli. Faktum var att Elenor och jag hade ganska kul. Vi hann emd en analys av: Slush ice och dess mystiska innehåll, belysningen på hyllorna med gosedjur och av något annat som jag inte kan minnas just nu.
Men så här i efterhand tycker jag att vi kunde fördriva tiden ganska bra och meine day at work kändes ganska så smärtfri. Well, om man bortser från den hultsfredsövertalning jag fick utstå från E's sida. jag känner mig frestad nu, frestad att diskutera sönder mina föräldrar och åka ändå. Men inte tillräckligt frestad ändå.
Väl hemma idag har jag iaf hunnit med att vara sur och trött på hela min familj, sett one tree hill (älskar), ett quick-talk med Natalie och nu planerar jag endast en dusch och sedan faktiskt sängstigning. Sov gott people!
Kommentarer
Trackback