Kill me

Okej, hejnej. Varenda centimeter av mig skriker otränad. Fotbollen var pest, och nej, jag ska nog inte fortsätta. Jag ska bli en lat, passiviserad, tv-fascinerad och tjck valross. Men inte nu för nu ska jag ta mig till Ystad för en kväll med IssaH och de andra, vilket innebär att jag får ha hjälmen som luktar second hand affär on my way there. Fresh.

Idag var jag för övrigt hos tandläkaren och jag hade noll hål och så fina tänder att jag inte behövde återkomma förrän om två år. Thought you wanted to know. Nu har jag bråttom, vilket inte är någon ovanlighet. Och har ni turen kan jag ladda min mobil hos Issa så att man till och med kan ringa till den se. Nu har den varit stendöd i snart tre dagar. Allt för att jag glömde laddaren i Yngsjö, och det är Tims fel. Men bråttom, hej.

Sleepyhead

Yes, klockan är ingenting mot igår men jag är redo för sängen. Är för trött för att röra mig, så därflr ska jag sluta göra det för ikväll.
Filmen var för övrigt bra, riktigt, riktigt bra och jag skulle inte tackat nej till den i min samling. We'll see. Hur som helst, Maria och jag är fortsatt att älta, haft det lagom chill och bangat nattbad trots svinkall cykeltur. Det var helt enkelt inte så lockande ikväll. Men nej, jag har inget vettigt att dela med mig av, så jags ka skona er från att läsa totalt trash. Så, jag och min abstinens tackar för mig, och går till sängs med min nano som sällskap.

Stolthet och Fördom

hejhejhallå. jag är fortfarande snortrött, numera även äckligt mätt á la min och Marias gourmetmåltid, med en släng av ironi. Vi har fördrivit tiden med bakåtblickar och nununu ska vi återgå till filmen, ciao

En dusch och någon timmes sömn senare..

Jag lever, om än knappt. Är trött ända ut i håret och ungefär varenda del av mig skriker sömn. Men jag har ändå kvar den där oerhört-trött-samtidigt-galet-pigg-känslan som regerade ungefär hela natten igår.
Hur som helst, Vellinge igår var kul. Det va roligt att återse Erik (det man såg av honom innan han försvann) och Truls, att även träffa "the sundstont" live var också en upplevelse. Det blev aldrig så att vi tog det där sista tåget hem, det var alldeles för bra för det, istället stannade vi med en hög andra och spenderade natten med att jaga ostbullar, dock med vissa komplikationer, frösöka somna, lyssna på musik och vara sådär lagom onyktra och bra.

Den enda sömn jag fick var den bredvid Truls runt tio på morgonen, och den varade kanske i en halvtimme, så ja, jag har all rätt att vara slutkörd. Speciellt bra har jag heller inte mått idag och efter en bakisfika på coffee n' deli satt vi alla fyra, jag, Emma, Natalie och Maria, bara där, tysta, småsura och kraftlösa och stirrade tomt ut i luften. Själva tågresan var också en jävla pest. Fullpackade vagnar, fruktansvärd värme, inga öppna fönste och verkligen inget syre alls. Jag kände mig tokigt klaustrofobisk de där sista fem minuterna. Men, nu är jag hemma, Emma har åkt, Natalie somnat på sängen och Pylle vet jag inte var hon är. Och efter en dusch och lite sömn mår jag som sagt bättre. Men jag ska hoppa i myskläder nu och gräva ner mig under täcket, sova bort kvällen och sen när vi känner oss redo är det sagt att vi ska hasa oss ner till Kupén och hyra Stolthet och Fördom och bara jäsa. En sliskig kärleksfilm är precis vadjag känner för just nu. Perfekt.

Vet du, det löser sig

Ja det gör det, för ikväll ska Pylle och jag till Vellinge och återse bland annat Truls och Erik, ha en god kväll och väldigt trevlgit I hope. Och nus ka jag föna ett linne torrt och sedan rusa ner ch möta Maria. Got to say, jag känner mig glad igen.

Hit by reality

Jag kom på en sak nu, om igår, som jag inte skrev om sist men som ändå spelade roll. Jag var alldeles för bitter för att ta med det typ. Det heter Bea, och det flyttar till Göteborg imorgon. Och jag blir vemodig och en aning low av att tänka på det.
För när jag träffade bea igår slog det mig, hur mycket jag kommer sakna henne. Fastän vi inte direkt är vänner som ses så ofta outside the school så på något sätt känns det som att vi är very good friends, och i en del aspekter påminner om varandra. Och vi har heller inte setts på hea sommaren så när vi sågs igår bara slog det mig, och ja, jag började gråta, och kunde inte sluta, det var som en remake på vår skolavslutning. Beabeabea, gosh vad jag kommer sakna henne. Alla de gånger vi varit så "off task" det bara går, lyssnat till hennes perversa stories och klagat på hennes usla men väldigt attraktiva bordsskick. Det är bäst för henne att hon kommer ner då och då, för jag kommer sakna henne big time, och nu känner jag mig gråtfärdig igen nästan, ha.

Det blir aldrig som man tänkt sig..

Okej, big chocker nu. Det blev aldrig så roligt som jag trodde att det skulle bli, in fact, det var inte ens lite kul. Eller jo, det var kanske sammanlagt en timme av tusen som var chill. Men resten är bara usch. Missförstånd, bullshittalking och allmän irritation regerade. Är right nu upp över öronen irriterad över dos personas. En för att den verkar vara totalt hjärndöd, en annan för denne tycks älska att prata á la småstadssyndromet. Ja, jag är bitter över att min kväll blev förstörd. Och nu är jag hungrig, men eftersom ingen mer än jag är här innebär det att jag måste laga mat och det, orkar jag verkligen inte. Usch för igår, usch för idag.

Roligaste igår var typ att återse Roy, ännu roligare var den efterlängtade och nästintill bortglömda dansen. Royboy, somliga borde inse att han inte är någon toyboy. Och med en fixfixmening som den ska jag nog ta och börja städa upp här, make some våfflor och sedan ägna mig enbart åt The notebook. Känns bra, jag behöver bra.

Big OH YES!

Jga är ledig. I en hel vecka. Ledig, ledig, ledig. Och vi ska ut ikväll, och allt känns fab, jags ak parta i mina nya heels, och Roy har lovat mig den där dansen. Och jag har bråttom bråttom nu för snart kommer the ladies. Puss

Dagens

Glömde förresten det roliga uttalandet från Natalie tidigare:

Mitt i min euroforiska berättelse om senaste tidens happenings avbryter hon mig och säger:
"Det här låter lesbiskt, men gud vad söt du är. Jag hade liksom glömt bort det."

Handbags and gladrags

Hey baby. Jag har haft en underbar afton. Med ett underbart återseende. Kära söta underbara Natalie, vad det var kul att se henne. Och både två ycktes vara så fullproppade med information att jag undrar om vi spenderade en enda sekund a v kvällen med tystnad, nej.

Det vars å skönt att baa få prata. Och så skönt att känna att hon är hemma, tillgänglig och där igen. Makes me all happy inside. Och jag fick äntligen spy ut all den där Big-glödjen/sorgen över någon utan attd e suckade över tjatet. För Natalie, hon har inte fått höra det på en månad och hon lyssnade snällt och jag kunde bara inte vara tyst.

Och nu har jag ett sånt där moment. Jag saknar de där händerna. Den klockrena, fjäderlätta beröringen som jag aldrig lyckas undvika. Den svider alltid men är oh så underbar. Soon to be. Men, jags ka mixtra klart med nanon, och sen ska jag hoppas i säng. Ladda för sista dagen av jobb. Och jag ska somna till den únderbaraste musiken någonsin.

Just nu är jag såld på And then you kissed med, med Cardigans. Den är så mysig och den får bilder at rusa framför mina ögon, på ett bra sätt. Ändå någonstans långt inombord är jag vettskrämd, snälla, låt det inte handla om frånvaro den här gången. Låt det vara så annorlunda som det känns. Good night nu..

Jag känner mig fjäderlätt

Ja, ni anar inte. Allting känns som en jävla dans på rosor idag. Är trött som ett svin ja, men annars känns allt så äckligt lovande. Imorgon är min sista dag av jobb, sedan väntar en heeeeel veckas ledighet. Imorgon nalkas utgång och förfest hos moi. I helgen väntar danmark på mig och mina konsumerande kvinnor. På torsdag, oh på torsdag väntar Big, bra musik och en fabulous kväll på where the action is, det väntas även efterchill här. Och ikväll, ikväll väntas Natalie. Som äntligen är hemma från the states. Hon är på visit för en msyig tjejkväll á la oss, ngt vi inte fått göra på en månad. Lots of talking, och annat trevligt.

Gud vad jag längtar, och herre min gud vad jag känner mig hoppfull. Allt är ungefär precis så bra som det bara kan bli. Förutom en sak då kanske. Våran kyla baby, men jag antar att jag förtjänade det.

Dudududududu, musik, liv, ledighet, äntligen sol. Simply, I feel so good. (Och Roy har äntligen lovat att vi ska dansa imorgon, ha). /L, i lyckorus

För jag har återsett snerik

Jajaja, är ganska nyligen hemkommen med Emma i bagaget. Vår kväll i stan var trevlig, om det inte varit för the sluts på bion hade den varit ganska fulländat chill. Men icke. Har by the way fått igång nanon full time nu, och jag älskar den redan. Knock out crush, simply.

Filmen var ganska god, Omen. Småäcklig med inte en överdrift. inga nightmares alltså. Men det mest lustiga ikväll var att vi återsåg snerik. Inte pratade med honom eller så, men såg honom ändå liksom. Det var en liten chocker och han innebar en och annan konsertflashback á la last summer.

Hm, ja vad mer? Jo, jag försov mig till jobb imorse. Igen. Andra dagen i rad nu, good work ungefär. Men det var ganska lugnt ändå. Numero två med jobbet var att jag glömde min mobil där. Det är alltså anledningen till min otillgänglighet om somebody har försökt nå mig. Yes, och nu ska jag och EWmma droppa sängen, jag tänker nämligen inte försova mig en morgon till. Och om cirkus en vecka, då smäller det. På alla håll och kanter. Det ska bli so much fun. Wtai och efterfest, känns som goda planer. Och jag är dessutom snart ledig. Lovely.

Oooooh

Kom precis på, att Pellenore jobbar imorogn. Lång dag precis som jag dessutom. Jippie!

Night hour

Du och jag var kärlek
Kärlek i dess mest desperata form

Du och jag var närhet
Närhet som egentligen bara var begär

Du och jag var likhet
Båda irrande, ensamma, neurotiska själar

Du och jag var ömhet
Tärande beröringar som sved mot ens hud

Du och jag var styrka
Höga på varandra gav ruset oss kraft

Du och jag var vi
Nu, utan varandra är vi värdelösa

Yes, djup poetry in the middle of the night baby. Så här lät jag i en höstsvacka some months ago. HIttade den i ett gammalt block som både fick mig att tänka på Big och på hur sad det är att jag inte kommer klottra id et där blocket mer på Kunskap. Och Bea flyttar på söndag, jag förstår inte. Hon flyttar till Göteborg! Hon blir alltså den som lämnar småstadslivet först, och god damn vad jag kommer sakna henne. Det är inte klokt.

Jag är snortrött nu, alla har gått och lagt sig. Jag ska svepa det sista av mitt te och göra samma sak. Ska trots allt jobba imorgon, och sedan biografera med emma, sounds like fun to me yes. Men som sagt, nu är jag bara trött. Ska somna med min nano och god musik in my ear. Puss


Slängar av nostalgi

Jag har gått på moln idag. Varit lycklig, and I know why. Du försvann inte helt, du var bara borta ett tag, and I'm so glad to have you back. Dessutom, känns allt så enkelt just nu. Jobbet är jobbigt, men det går ändå relativt fort, och jag och Denise har kul ihop bland all the zoo people.

När jag kom hem såg jag även att min nano var kommen, så jag susade ner snabbt som attn för att hämta den. Och oh, vilken kärlek. Den är så fin, så liten, så lätt och så stilren. Jag har saknat the real musik yes och nu ligger den i mina händer, svart, skinande blank, nästintill oanvänd och alldeles, alldeles.. underbar!

Hemma har jag även städat lite, såd et ser någorlunda anständigt ut, var och handlade också och jag har numera bestämt mig för att dokumentera mina inköp. Så ni liksom förstår hur jag lever these days.

Dag 1 (Igår)

Lax (till sushin)
Gurka
Avokado
Persikor
Tomater
Fullkornsbaguetter
Bröd
Kiwi
Banan
Fullkornspasta
Lättfil

Dag 2 (Today)
Avokado
Svart vinbärs te
Dv
Russin
Och sån där färdigblandad mix som ska sluta upp som fullkornsvåfflor

Och, jag har ännu inte rokat göra någon mat sedan jag kom hem, så min middag idag ser ut att bli en macka. Try the new hollywood diet! Stay home alone! Ungefär.

Hm, ja vad mer? JO!!! Natalie kommer hem imorgon! Herre min gud vad jag saknat henne. Jag var i början så van att bara kunna ringa och haspla ur mig ngt jag behövde prata om att jag den första gången slog hennes nummer ett antal gånger innan jag insåg att hon inte var där, hon var på andra sidan atlanten. Jag har saknat tillgängligheten något enormt. För vi brukar alltid kunna ventilera saker med varandra, men hur som helst, snart är hon tillbaka igen och det gör mig very happy.

En annan sak som gör mig very happy är mina och Emmas planer för imorgon. Vi ska äntligen ta oss lite catch up time bara vi två, för det känns som evigheter sedan. Detta skall göras genom en freaky scary movie (The Omen) i en mörk biograf och sedan en sleep over aka talk all night long night hos mig. Like the sounds of that yes.

Men nu ska jag nog ta mig en ducsh och krypa ner framför tvn. So long people.


Är den röd?

Jag är mitt uppe i ett feel good moment. Väldigt passande sådär tjugo i tre på natten. Hursomhelst. Min dag har varit god, jobbet gick oväntat lätt speciellt när en kväll med kaogorna väntade. Det blev sushi som min första middag home alone. Fast jag var inte alone, inte alls. Jag, Emmor, Maria och Isabelle shakade ass till dålig techno, hade enorma och extremt komiska girl talks, och följde traditionen med bad in the dark. Att ta sig övre staketet ikväll var en big mess, men när vi väl var inne hade vi sjukt kul.
Och väl hemma frossade vi i te och ännu mer girl talk, I love being home alone.

Nya planer är dessutom lagda. Enorma, underbara och storslagna planer. Och I feel så good av dem. Really good. Wtai efterfest, kanske ännu en yngsjövisit och Natalies home coming. Mitt liv leker, och för en gångs skull känner jag mig inte det minsta lockad till att vara bitter. Nu ska jag natta Pylle och mig själv, jobb och tidig uppstigning väntar. Vi ska dessutom morgonswimma i Svarte. Chill, allt är chill som sagt. Inget kan sänka mig nu, verkligen inget. Puss

Smile like you mean it

Jag är så glad. Över som vanligt inget speciellt. Jag har tänkt över stuff, säger förlåt i förväg, men allt är så glasklart. Idag, nu känns allt så problemlöst, jag känner mig fri och pliktlös, och målmedveten. Och jag har skrotat det gamla nedladdningsprogrammet för ett nytt aka ny musik, underbar musik. En puss till The Killers som nu är avdammade och out in the sunlight again. Ikvälls ka jag hyra stolthet och fördom, gosa ner mig under täcket och njuta av mina sista lediga timmar. Men nu, vill jag mest bara dansa, i mina heels. Därför är smile like you mean it på repeat. Puss

Fashion baby

Maria tog sig aldrig till skurran. Så istället var det min lillebror som fick ställa upp som fotograf när det kom till Malmöfynden. Såg nyss att jag över-posat lite, men hey, det får ni leva med.



 

      


Från vänster:

Numero uno: Svarta pumps från Don Donna, shortsen är second-hand renovering, linnet från acne och berlocken från tjallamalla.

Numero dos: Close up på berlocken, som jag för övrigt ska skaffa längre kedja till, sedan är den helt perfekt.

Numero tres: Samma pumps, samma linne, tights från Gina och hoodien är acne, örhängena är från indiska way back in time.

Numero cuatro: Tidningarna, svart och grå ögonskugga från make up store för sotiga ögon, mascaa även den från make up store, och medlems kortet därifrån. Trevliga klubbkvällar är alltså vad som väntar framöver.

Numero sinco (cinco?): Skor från din sko, tights Gina och världens mysigaste kashmirtröja som jag fyndade på Bennetton för halva priset.

Numero seis: My shoes, har mätt klacken nu. Båda ligger på 9,5 cm. Oh my gosh.

Numero siete: Skorna desamma, tightsen också och sen den underbara klänningen från Rodebjer/tjallamalla med fyndiga fickor och härlig passform.

Sådär, time to vingla vidare, pusspusspuss (mitt humör's still going strong)


No worries

Jag är så glad utan någon som helst anledning idag. Jag börjar få ordning på rörans om regerat i mitt huvud lately, fastän flashbacks regerar för tillfället, men inte på samma front. Nog om det. Jag har släppt taget om den vanliga musiken och övergått till universal poplab som är sådär lyckorusframkallande, så pass att den bedövar värken i mina vader.  Ja, och bilderna kommer sen. Tillsammans med Maria, för jag ska banne mig göra hel outfit bilder denna gång.

Och snart kommer mer tillägg till min höst garderob: Grå chinos, Vit over-size tröja, Vitt ribbat linne á la Carin Wester, Svart pennkjol, Svart väst, Två nya übersöta linnen, En svart chiffongklänning, två par ullsockor som går upp till knät, för en kopia av Cholé-looken, grå och benvita plus tjocka  strumpisar. Jag känner mig laddad inför kläd hösten.

(Tjallamalla var förresten underbart)

Yngsjö

Hejhejhej, jag är hemma nu. Yes, yngsjövisiten blev kortare än väntat. Jag längtade hem till mina nya shoes, mina high heels. Hur som helst var dygnet där som väntat chill. Kom dit, tidigare än väntat, för ja Tim hade rätt och jag hade fel om bussen, damnit.
Hur som helst, det var kul att släkt-rebounda med Cissi eftersom det var ett tag sedan. Fastän det var lite svårt med danskan vd maten, då kennets moder med man också var där på en visit.

Jag begav mig sedan ut i natten för att möta upp Tim utan hår och sedan praktiskt taget ge honom en vinst i minigolf. Jag kände att hans ego liksom behövde det. Jag slutade på 78 jävla slag och han på 60, ska man göra ngt får man väl göra det ordentligt.
Efter att vi blivit uppätna av myggor begav vi oss ner till beachen för ett nattdopp, och jag kon nog aldrig minnas att det varit så varmt i havte där. Strömmarna har en förmåga att hålla vattnet isande kallt alltid, eller med en god timing till de dagar jag är där, och ja, de är ganska få.
Natten spenderade jag och Cissi med att titta på Into the blue och ha lite catch-up-talk, inget att klaga på där. Det var mysigt, like the good old days, då hon jag, Johan och Kim var bäst på släktkalasen.

Idag blev jag uppstressad av Timzi för en dag på stranden, och ja, jag fick erkänna mig besegrad när det gällde solbrännan också. Skyller det på jobbet.

Hur som helst, Tim är snäll och det var en kul reunion, fastän vi kanske inte var så där galet sociala. Men yngsjö kompenserade för det. Välspenderad tid med andra ord.

Och nu är jag hemma, rastlös och på high speed, tack vare det älskade koffeinet. Jag har spenderat de senaste två timmarna i mina nya heels och gjort lite av varje. Städat, spelat trummor och övat på min gång. Yes, och nu sitter jag här och övertalar Maria att komma hit och vingla med mig, se satc och planka på badet med kanske en Royboy som sällskap, eftersom han tycks hittat ut i samma solljus som jag lately. Big up roytoyboy. Nu ska jag fotografera gårdagens Malmöbuys och ge er ett sött litet kollage om några minuter eller så. Min nano är kommen förresten, och imorgonkväll åker mina parentales och jag är home alone i nästan två veckor. Och vi tycks ha funnit en god deal du och jag, och herre min gud vad jag känner mig lycklig! Puss


Jag älskar din musik

Waiting on the world to change - John Mayer aka ny musik att slita ut och mysa ihjäl mig till.

ooh, aah, iih

Jag mår så bra, vi är så bra. Jag känner mig glad, euforisk, jobbigt enerverande entusiastisk osv. Jag känner för att prata med Emma, och med Natalie. Vara sådär jobbigt tjatig som bara jag kan. Jag har tjatat i över två år nu och kom nyss att undra när jag ska sluta.

Kaffe och Chloé

Oh, jag har fått mitt välbehövda kaffe och sitter nu, med sällskap av kvällstristessen och slökollar bilder från höstvisningar. Har fastnat på Chloés, igen. De gör så undebart fina plagg, utan överdrivna detaljer. Det är minimalistiskt och oh, så snyggt! Hade jag varit en rich girl, då hade min garderob varit full av deras plagg. Här är my favourites:



                        

Ledighet, I fucking love you!

Jag. Är. Ledig. Jag älskar det, känslan av att kunna sova långt, långt in på dagen imorgon och sedan slippa stå upp en hel jävla dag. Min ledighet är så behövd och jag ska krama ur varendra liten sekund ur den.

Ikväll, skulle jag egentligen till vellinge för movie night, men det blev inte så. Jag och tiden. Dessutom kändes saker och ting en aning tilltrasslat, damnit. Det rörde ihop allting. Yes, så pass att jag ringde och störde Maria för att gnälla lite med henne. Och hon lyssnade, som vanligt.

Imorgon, ska jag först luncha med Rhobin, sedan dra mig till Malmö, ensam som det nu ser ut, för att spendera lite av min lön. Kashmir, väskor, skor. Åhåhåh, jag ryser bara av tanken. Höstkläder känns plötsligt lockande, och det känns knappt som jag tagit vara på sommaren, eftersom jag förälskat mig i jobbet, en smärtsam romans dessutom.

Efter dagen i Malmö ska jag sätta mig två timmar på en rutten buss. Eller nej, 1 och en halv, men jag gillar att överdriva. Bussen tar mig till kusin, yngsjö och Tim balnd annat och det ser ut som roliga dagar med minigolf och allmänt relax. Chilli man.

Och nu, nä jag återhämtat mig efter min springmarsch mot ett tåg jag ändå missade, ska jag ta mig ut ännu en gång, för kaffe. Cause it's slut. Fet puss på ledighet och fet bitchlap på Emma som åker till göteborg imorgon, damn you woman.

Återberättelse

Till att börja med tog jag bort "wuzz?"-inläggte från tidigare, med enda anledningen att det var oerhört meningslöst. Min dag idag har inte alls varit meningslös, utan ganska bra, och det beror främst på två saker. Numero uno, fick en försmak av vad som komma skall - en del av min lön. En stor del dessutom, vilket innebär att jags ka till Malmö på min lediga (och vad nu metrologerna förutspår regniga) fredag. Innan jag far iväg till yngsjö det vill säga.

Den andra bra saken med idag heter Elenor, eller Pelle. Jag gillar henne starkt och idah hade vi alltså vår andra utanför-jobbet-upplevelse tillsammans. Den inkluderade home made sushi, som för övrigt blev god, och även sex and the city, vilket numera är standard.
Min kväll och dag har alltås varit trevlig och jag avrundade den med att spendera nå¨gra goda kronor. Kläder, höstkläder, jag gillar det. På länken nedan hittar nu brallsen och tröjan, utöver det beställde jag också ett linne från Carin Wester. Måtte dte komma fram denna gången. Nej, jag ska faktiskt jobba imorgon också, min sista jobbdag och efter den följer tre, underbara, ovärdeliga dagar av LEDIGHET, som jag som tisigare nämt skall spendera i åhus, delvis med Tim, koftmannen. Men jobb innebär sängstigning. Godnight people.


http://lefranz.blogg.se/2006/july/petboy.html#comment

Hahaha

Det gick precis förbi ett urtypiskt white trash par nedanför min balkong. I matchande militärmönstrade bralls. Vänta bara tills jag kommer härifrån.

Big up för asos

Ja, nummer ett: de levererar till sverige, nummer två: hyfsade priser, nummer tre: good stuff. Om min mamma får tummen loss snart så ligger grejerna nedam i min brevlåda om 4-8 dagar.




Sömn, tack

Ja, okej. Jag sa att jag skulle gå och lägga mig, för typ en timme sedan, men jag fastnade någon stans på asos skoavdelning. Jag har hittat typ tre par skor, fyra klänningar, tre kuvertväskor, och två toppar. Kanske slänger jag in några bilder imorgon. Nu orkar jag ingenting annat än slänga mig i sängen, se ett stac-avsnitt och sedan somna tungt. Heavy sleepin' baby..

Dagens "fuck off" går till:

The one and only, min egen kära kusin, Kim. The let downer of all let downers som lämnat mig att ruttna på ett släktkalas. Okej, min släkt är chill, ganska bra rentutav. Men, det var längesedan jag reboundade med min kusin och jag trodde att han skulle få tummen loss och släpa hit hans lazy ass. Damn it.

Jobbet idag var som vanligt. Och jag tänker för ovanligehetns skull inte skriva ett långt meningslöst inlägg om de oväsentligheter som fyllt min dag, jag bara orkar inte. kankse ikväll, maybe tomorrow, som för övrigt är en bra låt. Ciao

Wardrobe explosion

Min lilla mamma bad mig att städa upp lite på mitt rum inför kalaset imorgon. For once tänkte jag vara lydig, men glömde bort det när jag steg in i min garderob. Jag fick en sådan lust att prova varenda liten grej där inne, liksom plira ihop underbara outfits och se om jag hade nåot sence of fashion alls. Och herre min gud. Helst av allt skulle jag vilja lägga in en massa foton på varenda outfit som blev av, men det orkar jag inte. Tänker istället göra min egen version av my style diary i form av en drös av just sådana outfit bilder när jag fått min lön och varit i Malmö, aka spenderat den. Då, med tillslag av till exempel en pennkjol, kort kavaj, high heels, skinnväska, jeans, kashmirtröja osv, då tänker jag ger er fabulous outfits så att det bara smäller om det. Men nu, nu får ni bara en bild av delar av garderoben, i form av en hög på golvet:


58640-67

Bylinebild

Ja, det slog mig också precis. Att jag borde skaffa en bättre bild. För jag tror inte att ett freksmile och en militärmönstrad tröja ger ett fab första uttryck, nej, ska nog satsa på en ny ganska snart.

Petboy

I min vanliga kvällstristessdvala sitter jag nu och kollar på+ höstkläder, de kollektioner som kommit ut so far. Jag har på något sätt nu kommit in på guy's clothes och skulle för tillfället inte tackat nej till en riktig petboy, aka en kille att dressa. Min man skulle isf varit very fab, lite som våren acnemodell. På en hårfin gräns till feminin är han damn good looking. Och i en dubbelknäppt jacka från hope, i jeans som sitter som acnes mod dry clean och i en kostym -but still casual- väst skulle han varit helt otrolig. Och, dessutom, ett nyckelplagg som killar borde ha oftare. Kofta. Eftersom Tim inte läser min blogg ofta kan jag nog komma undan med det jag tänker säga härnäst. Han hade en svart kofta på sig i Åhus i vintras om jag inte minns fel och då steg hans aktier, kofta ser avslappnat, medvetet och fruktansvärt snyggt ut. Big up för Tim faktiskt. Här nedan följer alltså min petboy's must haves:


                                      

Musikexstaser och extra money

Hejhejhallå. Jag är hemma, och som vanligt snortrött efter hard work today. Och den börjde fucking hemskt. Vaknade imorse av att jag hade ont i ryggen. Damnit. Denna smärta är ganska välkänd. HUr som helst, jag låg kvar så länge jag bara kyunde, men var till slut tvungen att släpa mig upp och sedan mot tåget. Jag hade så ont att mina ögon tårades och cyklingen var ren pest. Men efter en ipren gav det sig till slut och det resulterade trots allt i en god dag. Jag och Denise känns som ett gott jobb team, och Josefin och Emilia kompletterar med en trevlig big-sister feeling. Vi snackar skit, skämtar, skrattar, gnäller och ibland, så jobbar vi lite till och med.

Denise och jag pratade om relationships, om Big, om hennes Big, om sexfixering och om great loves. Yes, jag erkände min rädsla för att slå mig till ro, och min erfarenhet av tidig uttråkning och ställde mig frågan, samtidigt som jag lyckades få till ett Carrie-citat: "Is it always something?". Sanningen är, ja. Men om någonting överkompenserar that something, så är det ju lugnt. Positivt möter negativt liksom. Och vi var båda överrens om att en kravlös famn är den bästa. Jajaja.

Jobbet idag bjöd också på mer jobb. Aka mer pengar. Förlängde de dagar jag jobbar nästa vecka till heldagar vilket innebär cirkus en tusenlapp extra. Jag klagar inte.

Nej, nu ska jag ta mig en dusch och sedan däcka framför tvn, jobb och släktkalas väntar imorgon och det innebär att jag behöver all sömn ag kan få, och om inte Kim pallrar sitt ass dit, då kan vi nog vänta oss en lite släktfejd. Det var ett tag sedan nämligen.
Men nej, dusch nu, sedan ska jag njuta av some lonliness, eftersom alla konsertar och socialiserar idag. Typ sommarrocken, och Tim den jeflen skulle se bra band på tivolirocken. Damn you bitchslapper. Anyway, jag har ju sett Jack White, jag överlever. Puss

Igen

58640-61

58640-60

För att de andra bilderna inte funkade..

Speaking of..

Rockslynglar. Jag erkänner, molotov jive var början till en skön extas. Jag tar igen allt jag varit bort från ett tag. Och, från mig till dig, the one and only och utan tvekan, den mest fabbiga av alla rockslynglar. Casablancas in my ass, inte ens Pelle klarar det. Nej, Fabrizio Moretti. Där har ni det, trummis dessutom. Herre min gud.

58640-6158640-60



Molotov jive

Molotov JIve

Oh, Baby! Jag har sprungit på en hög nya underbara rockslynglar som tar mig tillbaka till hives-moment och far away från damien rice och jack johnson. Rockslynglar med hesa röster och skrikande gitarrer som ger mig chills, chills, chills. De får mig att vilja spela trummor, som han i arctic videon, tills händerna är förstörda. Jag älskar musik, jag älskar de här tillfällena, då rocknarkomanen i mig får enöverdos. Molotov Jive. De är fucking underbara, you try em'



Sanningen är..

Jag är alldeles för trött för att göra ngt vettigt av min bloggkarriär. Precis, just, så. Mindag har, med tanke på de tre och en halv timmars sömn jag laddade med varit ganska chill. Jobbet gick undan, tack gode gu för det. Elenore ch jag körde våran vanliga show, hade kul med det, and so on.
Det hände egentligen inget mer intressant än att en lemur rymde (oj, där hoppade en groda) och jag var utöver det bitter på alla de där överdrvet jobbiga männsikorna som tycktes ha bestämt sig för att besöka djurparken precis, just, idag. Damnit.
Låt mig ge er ett exempel. Old ladys, är fucking envisa ska ni veta. En som ingick i detta släkte envisades idag om att påstå att en soltorkad tomat, egentligen var en jävla sillbit. Och hon gav sig inte, men usch.

Men nu är jag hemma, och jag måste säga att jag verkligen älskar det. Min första av fem jobbdagar på rkaen (som eventuellt kan bli sju, god damnit) är avklrad. Och jag har redan bokat upp mig på min nst kommande lediga dag. Dvs, onsdag om inget går snett.
Onsdag är nämligen dagen då jag ska pallra mig in till Ystad för att faktiskt se om det går att fixa in sig på ett helgjobb på Retro-affären, ngt somskulle varit annorlunda och ganska chill. Typ min stil. På kvällen sedan nalkas det sushi och satc med Elenore, vilket också ska bli väldigt trevligt. Och på torsdag ska jag åka vilse till vellinge, och kanske kommre jag aldrig mer tillbaka. Kanske dör jag av en shitz0r fuckz0r explosion. Kanske.

Bästa idag är dessutom att min musikmaskin återigen har återvänt och är där den ska, underbart. jag har saknat musiken, puss till linus för att den är tillbaka.
Dock ingen puss till de jävlarna som skulle ringa mig på jobba idag, men aldrig gjorde det. Bitchslap till dem. Och för övrigt, för att göra detta inlägg så rörigt som möjligt eftersom jag egentligen inte evt vad jags ka skriva om: Jag vill ha min lön nu. Jag vill spendera den på den nyöppnade tjallamallaaffären i Malmö, plus på de andra nya affärerna där som det stod om i Elle. Ja, det vill jag. Och nu ska jag duscha, sen ska jag vältra mig i satc, precis som vanligt. Ciao

(Just det, Isabelle hon påstår att hon är hjärnan och jag utseendet, men Louise hon tycker att jag är både hjärnan och utseendet. Jag gillar Louise bättre faktiskt. Over and out.)

So, it takes a "motpol" to satisfy me?

Oh, klockan är sent efter bed time för någon som ska jobba imorgon, but still. Jag känner mig glad, uppe i varv och en aning fundersam. Har haft en god dag, med start hos Issa i stan, pingis och sunbathing och en och annan confession. Fortsatte hemma hos mig, där jag lagade urgoda pannkakor till soundet av Moneybrother, en man jag skulle vilja se live igen, som en favorit i repris.

Efter det har i alla fall en klump av de godaste varit här, i form av Louise, Emma, Issa och Martina. Vi startade ganska osocialt men över te och levande ljus blev vi mysigt sociala. Vi kom fram till att jag bland annat inte behöver en jävla soulmate. Inte någon som är som en spegel, och lik mig på alla sätt och vis. Trots det är det exakt en sån person jag letat efter.
Innebär det att Big också var fel? Eller, har jag bara inbillat mig att vi var lika? Jag vet inte. Men Emma har rätt om mig där, en soulmate skulle inte varat länge. Om man är identiska, varför då ödsla tid på att lära känna varandra? Alla dessa varför.
Vi kom även att prata om the great deal of sex. Men vad som blev sagt på den fronten stannar oss emellan. Thing is, det är inte någon big deal, inte i närheten av vad det varit. Ring snuten, vi har nog växt upp en aning.

Satc ikväll var också sådär snuskigt djupt och bra. Carrie är otrogen med Big, mot en dreamguy. Big. De är så äckligt meant to be att jag vill gråta varje gång de skiljs åt i den där jävla serien. Jag undrar, om man är great together, varför låta det rinna ut i sanden? Det är slöseri med liv, energi, känslor, och tid.
Just nu, skulle jag vilja ringa Emma, precis så som vi alltid ringer varandra. Ett emergency call. Ett fett neonblinkande "Hej kom och hjälp mig". Nästa vecka är snart, jag är farligt instabil och samtidigt känns allt så mycket annorlunda nu. Det finns annat som spelar roll, orsaker att låta bli. Det finns trygghet, och den finns verkligen inte i närheten av Big..
Så, jag tänker inte göra en "Carrie", för jag vet att jag skulle ångra mig. Men faktum kvarstår, och det kommer det alltid göra fram tills jag får reda på det; Har vi något?
Och med något, menar jag inte förhållandemässigt, det har vi aldrig haft, kanske kommer vi aldrig ha. Jag menar mer en connection, att allting var ömsesidigt.

Jag borde inte ens tänka såhär längre. Och, det händer mer sällan nu. Jag ska börja koncentrera mig på god stuff. Andra saker. Andra människor, som är så mycket mer. Andra planer, än just den. Som att min home alone vecka kommer vara full med övernattning with the girls, kvällar a grillning, late night talks, te och trygghet. Som att det blir några dagar av sarkasm och sjuk humor med Tim i stugan nästa helg, kanske för leopardsen också följa med, haha. Som att Erik och jag nu pratar om en get together, vilket skulle varit ganska, sjukt. Som malmöfestivalen och favorit i repris på where the action is. Som att en sushikväll med Elenore närmar sig.

Men ikväll ska jag inte tänka så, ikväll ska jag vältra mig i lugn musik, somna sent vid telefonluren och bara, låta tankarna ta livet av mina hjärnceller, haha. Slutligen, jag gillar Emma big time, mest för att hon förstår mig, för att hon är min motpol och soulmate på samma gång. Sällsynt typ.

Mot strand och Emma

Är in a morning rush och har väldigt ont om tid. Ska ta tåget om tjugo, till stranden mde Emma och andra kvinnor, sedan planerar jag att dra med henne till ett återbesök av affären Retro, och för att spana in ett par shoes. Jag älskar ledigheten, men hatar den för att den är kortvarig. Ciao!

Maybe not

Min musiksoulmate kanske inte flyttar till hösten, vilken nyhet. Och jag måste erkänna att ajg blev glad, hoppas han inte ser det här och för då har jag precis gett honom en fet anledning att vara självgod. Ts

Powerwalking baby

Ja, jag är oerhört stolt över mig själv då jag faktiskt äntligen fick tummen loss och gav mig ut på en promenad ikväll. Cirkus en timme och nu känner jag mig en aning mer avslappnad, vilket är good. Nu, om tio minuter nalkas satc, sen funderar jag på ett långt bad och sen säng. Säng och sömn, because I'm worth it och för att jag nog ska spendera min lediga dag på stranden imorgon, strandpingisrekord here I come.


Och Royboy, när ska vi dansa?

Grattis broder.

Yes indeed, för idag är en stor dag för min lilla bror. Han fyller tolv, eller elva, jag har inte riktigt koll. Anyway, har jag spenderat dagen på jobb, en lång seg dag, uppkryddad med lite kristiansstadsdialekt á la Tim. Överväga. Har sedan som snäll storasyster tackat nej till en night with the girls för att hänga med my broh. Men nu, ska jag out for a walk, för att rensa mitt huvud, och bränna lite fat baby. Och, kan dock skryta med att 4gb snart ligger i min brevlåda i form av en nano, en svart, en fabulous.

58640-58

Men, nu ekar det tomt

Ja, för var fan är Tim Strandberg när man behöver honom. Ja vill ha någon att tjafsa med, och du brukar han vara som bäst. Ännu surare kommer han vara efter minigolfen i yngsjö om cirkus två veckor, haha. Men, hur som helst. Hela världen tycks vara äckligt otillgänglig just denna kvällen, och det gillar jag verkligen inte. Men, ring mig, var tillgänglig, nu typ. En sjuk männsika bör ej lämnas ensam.

Jag vill för övrigt måla om på mitt rum, vill ha grå väggar och att hela stilen ska gå i ett grafiskt och minimalistiskt stuk, inte massa onödigt trash. Funderar på att göra det till mitt eget projekt. vi får se. Och, jag vill ha en kram, någon som tar hand om mig och tycker synd om mig. Lite biglove typ, ostadig men oersättbar. Jag är tillräckligt uttråkad för att kunna skriva ett sånt där emotionellt inlägg som trillar dit då och då. Ett "så här mycket saknar jag dig och varför", men, jag vet inte vad jag tycker längre så det blir lite svårt. Tänk, tänk om jag kanske tröttnat på osäkerheten, for good. Nej, så är det nog inte. Det är bara inte lika påtagligt, med andra ord, mer otillgängligt. Well, som vanligt I don't know. Bitchslapper

Slacky day

Jag har spenderat hela min dag i sängen. Med viss undtantag för matpauser och intagning av vätska. Annars har jag legat i sänget, underhållt mig med dåliga filmer, satc, satc och mer satc. Verkligen lusläst Elle och Cosmo, det har jag också gjort. Och nu när jag hasat mig till datorn har jag stillat mitt klädbegär, om så bara visuellt. Jag vill ha, skor, och mitt mål för hösten är att fullt ut kunna hantera högklackat. Såväl ute som till vardags. Jag vill också ha klänningar, mysiga koftor, en vinterjacka, damn det tar liksom aldrig slut. Hur som helst, här är dagens objekt. Minimalistiskt och diskret, jag gillar det. Det är från ovan, en over-size tröja från hope, gråa chinos från hope, äckligt söt blus från see by chloé och en klänning from shopintuition. Är mest sugen på blusen, helst en långärmad sådan, men den kostar därefter. Jag längter till den 28, till lön, till en 4 gb nano och kläder, kläder, kläder.


58640-5758640-5658640-5558640-54


Musik baby

En sak, som får mig på bättre humör: Gone Daddy Gone - Gnarl's Barkley (Ja, jag vet Elenore att du har sett dem live, haha)

Porcelain

Are you waisting away in your skin? Rhcp där ja. God morgon och sånt för övrigt. Vaknade av att klockan ringde idag och skrek jobb. Resten av mig och mitt immunförsvar skrek sjukdom, feber, säng. Jag har 39 grader nu, och min hals är mer fucked up än innan. Så jag ringde och sjukanmälde mig, och somnade om. Lovely.

Nu sitter jag här, och pratar om min sociala isolering med Mr Big och förbannar Emma för att hon har de godaste avsnitten med satc, och BIg och Carrie. Det börjar bli en obsession nu, damn. Slutsats av dagens erfarenheter so far: Den/Det kommer alltid finnas där som en reminder, punkt.

Absofuckinglutely.

Jag, ska härmed ta tag i mig själv. The big hahahaha, för dagen. Men, jag ska verkligen det. Med risk för att låta som en viktfixerad old lady, men just nu känner jag mig som en glassmissbrukande, apssiviserad valross typ.
Så, här är mitt mål. Fortsätta göra söta och nyttiga mackor som de jag gjorde idag. Fortsätta med the keso-thing på jobbet, och framförallt sluta äta glass och kakor fastän jag egentligen inte är sugen. Ja, och sen ska jag powerwalka, typ varannan dag. Jag ska nog få roy och hans lazy ass att gå ut och gå med mig till och med. Hey ho lets go, nu satc och sedan avslutar jag vår usla dag, nej mina vänner jag är inte schitzofren. Puss

And now, some fashion must haves:

Ja, fan för urban outfitters att de inte skickar till Sverige. Men belive me, det ska jag komma undan, cause I know people in the states mother fuckers. Och tjallamalla objekten är chilly billy, de är mina must haves från Sverige. Och whyred-jackan-kappan, den jag tänker införskaffa till hösten gick inte att få med på bilden., I'll work on that.



Mest för att du är värd att må bättre

Jag lider med Emma. Och jag förbannar mina föräldrar för att dem bestämde sig för att bosätta sig i skurup stunder som igår. Yes, då vill jag mest vara delaktig och gråta lite med dig. Jag blir arg på honom för att han "Biggar" dig, så som min Big gör dte mot mig. Krossar all annan potientiell love. Det är själviskt och de borde veta bättre än att åter klampa tillbaka in i ens närvara för att förstöra.
Jag hoppas dock fortfarande på att det en gång kommer sluta handla om förstörelse och resultera i om än pyttelite, bekräftelse. Att vi var/är något. Ja, så är det nog. Men kanske inte nu, nu känns det annorlunda. och denna inledning skulle handla om Emma och inte om mig. Men eftersom det ibalnd känns å likadant, undrar jag om de ändå inyte kanske lärt upp varandra. fuck em'.

Idag har jag hursomhelst jobbat. Vilket inte var sådär kul riktigt. Men Elenore var absolut ett plus, så är det alltid. Fastän vi inte var på samma plats så mycket idag, but still. JObbet i sig var sjukt stressigt och till och från kände jag mig febrigt svimfärdig, not good, at all. Fick dock my stuff från oriflame och nu luktar mitt hår mysigt kokos och jag och min nya make up känner mig sugen på att erövra världen över en utekväll. Feels like old times nu nästan. Jag har blivit en sån där som kört ner sig i jobbet, damnit.

Kom hem, slängde mig i duschen, en lång varm dusch och därefter fotbad och nu känner jag mig som ny, helfräsch och mysigt seg. Vilket jag ska fira tillsammans med Carrie och Big. Och efter det är jag up for a long talk, positivt this time though. WE should know better bitch.


Addition

Och nu blev jag ledsen för att jag kom på att Bea snart flyttar, till fucking jävla göteborg och jag kommer skana henne som en dåre. jag känner mig ledsen över känslan av att vi kommer tappa varandra till hösten. Ledsen över att du är fucking otillgänlig. Ledsen över at Natalie är på andra sidan Atlanten. Jag känner för att gråta. Krypa ner under täcket, sätta på min gråt-playlist, och bara vältra mig i självömkan. Damn, detta går nog bara utför.

Damien makes me weak

Jag skulle mest av allt vilja skriva ett långt, djupt och sådär patetiskt känslosamt blogginlägg nu. För jag har trillat rakt in i ett lost-moment igen. Och det känns inte som vanligt, det känns. Äh, jag vet inte. Jag vet inte, den mest använda frasen från min sida lately. Min egen förvirring tycks gå ut över allt annat. Jag har numera bytt ut hey there delilah mot delicate och sad eyes. Self destruction here I come. Men hur som helst är det inte kent.

Och bara sådär, finns det inget mer att säga.
Finito, over and out.

Big oh no

Är fortfarande trött. Är fortfarande hängig. Och, när jag följde med meine mor till affären, spelade dem cannonball på radion. Slog mig som en järnhammare ungefär. Kanske vore allt bättre utan musik. Nej, jag tar tillbaka det. Fan Damien.

Bright ass

Det vra trevligt igår hos Emma. Gemytligt, mysigt och sjukt jävla varmt när vi vaknade. Det blev grill, girl talk och standarden sex and the city. God avslutning på min ledighet ungefär. Idag var det egentligen tänkt att vi skulle till stranden, men jag drog mig ur. Min hals är fortfarande fucked up, och jag är trött. Så det kändes bäst att bara stanna hemma och återhämta sig, ska trots allt jobba imorgon, igen. Dock med Elenore som kollega.

Har mest hållt mig till sängen idag. Med sex and the city som sällskap eftersom jag och Emma bytte diskar nu sist. Lite variation skadar inte, inte alls.

Öööööh, just nu har jag ett sånt där hey there delilah på repeat moment, för att drukna i flashbacks. Och för att samla lite kraft. Typ någon gång nästa vecka blir bra, då kommer det klarna.

Hejhejsjukdom

Jamenjaha. Just nu lider jag av sviterna från gårdagens kvällsdopp, nämligen en halsfluss. Underbart, jag tycker redan illa om denna lördagen. Inställda planer, fet halsont och feberskak i kroppen. Usch. Och ett fett plus på allt det här är att jag är trött på alla komplikationer, allt "min" och "din" äter upp mig. Och jag vill rebounda med emma, like we used to.
Nej, jag känner mig bara bitter. Tänker krypa tillbaka ner i min säng, sova igen de timmar jag missade inatt, se på någon löjlig film, dricka te, lyssna på sentimental musik och tycka synd om mig själv. Ja, det låter bra. Ciao.

Having a bad dream

Drömde en sjuk dröm om att min life-time-hang-over-boy dog och hela begravningen och allt var hemskt. När jag vaknade var min kudde genomblöt av tårar. Damn, och den kändes rysligt verklig.
Jobbet idag var för övrigt chill. Jag älskar the days with Elenore. Vi har kul, som påtända lemurer on the animal park. Nu återstår bara två dagar av jobb tillsammans. Very sad.

Kvällen har sedan bestått av grill och chill på regementet, ystad, Lisa. Det är så underbart hörligt att rebounda med alla efter dagar av jobbisolering. Jag gillar er, very much. Trots kubbförlust blev min kväll guldig i kanterna. Med kvällsdopp, väldigt udda svedalamän och mina goda, goda vänner.

Nu innan bedtime, njuter jag av ett gott phonecall. Jag är sämst på koder, but don't be heartbroken, och ge fan i kent. God natt!

Jag saknar Viktor

Mår en aning bättre nu. Har sovit, duschat och liksom återhämtat mig. Har spenderat senaste två timmarna med nostalgitrips i form av gamla bilder från nian, och lite ännu längre bak. Jag saknar alltihop nu när jag ser det på pränt sådär tydligt. Och när jag såg en bild på oss på tåget, jag, Sara, Viktor och Oskar fick jag nästan lust att börja gråta.
Viktor. Vi har varit radarparet ända sedan sexan i stort sett. Nog min bästa killkompis, eller i alla fall har det varit så. Vi har pratat om allt, och nu, om inget. Det var long time no seen sedan innan jag åkte till Turkiet nu. Och nu, när jag såg den där bilden slog det mig verkligen. Viktor, viktor, vad jag saknar dig. Vi lovade att hålla kontakten efter nian, så därför ska jag slå ett slag för de löftet och ringa honom imorgon. Yes I will.

Nu, i detta ögonblick skulle jag helst av allt vilja gå till sängs med some music. Men det är icke möjligt då linus fick med sig min musikmaskin idag. Vilket innbebär att jag kommer få cykla in silence imorgon, och det gör allt mycket jobbigare. Motherfucker.
Nej, nu ska jag göra ngt annat. Se lite satc before bedtime, kanske hitta nemo in english who knows. Hett tips är mitt fotogalleri, som iofs numera heter pixbox. Men, där har jag iaf roat mig med att lägga in bilder från konfirmation och annat stuff. Enjoy. Och God natt.

Brutal knock out

Vet inte om det är så att jag blivit strand intolerant av allt jobb men jag känner mig inte bra. Inte bra alls. Jag känner mig sjuk, febrig och trött. Och med en fet huvudvärk som krona på verket, och nej, det beror inte på vätsebrist tack.
Jag är inne i ett bad mood, och vill mest av allt blir arg på de som inte låter mig vara så ett litet tag. Lördagen är officially uppskjuten. Jahaja, det kommer fler stunder I suppose. Kan dock inte förneka att jag blev en aning besviken, då jag ställt in mig på att det. Att det av någon anledning skulle bli ett savior moment. Och nu har denna svacka gått så långt soma tt jag lyssnar på kent.

Men, dagen på stranden idag har varit trevlig. Linus satte skräck i mig med historier om insparken till hösten. Det var kul att träffa alla igen för some rebounding. Jobbet gör att man känner sig så jävla off. Och dessutom en aning obrun. Om det inte varit för turkietveckan hade jag varit, blek typ. Hemska tanke.
Har för övrigt roat mig med den ädla sporten strand pingis. Jag och Maria började en aning knackigt, med ett rekord på 17. Lisa och jag gjorde sedan 39. Maria och jag gjorde sedan åter ett försök och slutade på 57, means I'm satisfied.

Nu är jag en liten aning brunare, vilket känns pretty good. Och det var som sagt skönt att se alla igen, för att sudda ut känslan av total social isolering. Men nu mår jag bara skräp, fysiskt. Och ja, jag är lite grubblig. Men det går nog över. Nu ska jag krypa ner i sängen igen och se filmen som går på trean ikväll, en sån där sliskig kärleksfilm. Och samtidigt med Hey there delilah på repeat. Jag saknar Natalie, och vill att Emma ska ringa så fort hon är hemma, asap bitch. Over and out.

Slutliga recensionen: Jack White och Accelerator

Mest för att jag har lovat det, och lite för att jag måste prata/skriva om det lite, lite till. Nu har mitt exalterade jag atgit ett steg tillbaka och jag har lugnat ner mig en aning. När jag pratade med Truls precis efter var jag så lyrisk och upphetsad över hur bra det varit att alla orden kom ut på samma gång.

Hur som helst, now I'll give you my day. My monday to be exact. Jag startade den med språngmarsch till tåget, och mötte där upp med Elenore, som tycktes gjort precis likadant. Väl i Malmö var det stekande hett, verkligen osvenskt varmt, och fastän jag var relativt sommarklädd trodde jag att jag skulle kvävas i värmen. Men tappra som vi var, började vi vandra på Folkets park. På vägen stannade vi och kollade på mina drömskor, jag funderar på att införskaffa dem plus ett par gladiator-inspirerade sandaler från nilson vid nästa lön.

Väl på området krossades till att börja med våra förväntningar på "festivalbandet", det var bara vitt och fult, med blå text och såg tråkigt och billigt ut. Men usch. Vi startade direkt i skuggan och bara slappade i väntan på Regina Spector som var det första inbokade bandet. Hon var oh så bra. Mycket bättre än jag väntat mig. För på de låtar jag hört kändes hon ganska platt, men live var hon underbar. Hennes röst var klockren. Denna konsert avnjöt vi liggandes på marken, med vattenflaskor som nackkuddar och var sådär härligt dåsiga av värmen, riktigt njöt av vad vi hade framför oss.

Sen såg vi även Jenny Lewis and the Watson Twins, som var okej, men lite för mycket country. The Essex Green var också bättre än väntat och överraskade trevlgit nog. Att avnjuta en konsert i gräset i halvvarm eftermiddagssol var riktigt mysigt.
The Spinto Band var det roligaste som hände den kvällen tror jag nog. Maken till sjukt band på scen har jag aldrig sett, och kommer kanske aldrig se. De var helt enkelt inte kloka där de gjorde konstanta robotrörelser och betedde sigsom att de var more than high on life, om man säger så.

Efter allt detta var dte dags för de absolut bästa och sista två banden. Först ut var Death cab, som mest av allt var en rolig upplevelse att ha sett live. Med låtar som Summer skin, Phonebooth, Crooked teeth och I will follow you into the dark skapade de en mysig konsert. Alla stog mest och bara sög in musiken. Men, fastän de var bra, så kändes Death cab en aning oengagerade. De kom dit, och gjorde vad de skulle ungefär. Fast de gjorde det bra. I will follow you into the dark var så bra att det gick ilningar längs min ryggrad och jag fick gåshud på armarna.

Slutligen, the grand finale: Jack fucking White och The Raconteurs. Herre min gud! Jag hade förväntat mig att dte var just han som skulle vara oengagerad, något han motbevisade direkt när han intog scenen. Med låtar som Level och Steady as she goes gick äntligen folket inne på området igång på allvar. Och han var så underbar, så bra att an till och med blev attraktiv. De som sett honom, föstår nog då hur bra de var. Han skrattade, bjöd på sig själv, hade roligt mellansnack och gav allt. Jack White, i malmö, i lilla pyttiga Folkets Park, unbelivable.
Jag får rysningar i hela kroppen när jag tänker på ljudet av de skrikande gittarrerna som de framkallade. Det finns inte superlativ nog för att beskriva hur bra just den spelningen var, hur bra han var. jag tänker inte ens försöka. Kan dock ändå tillägga att hans hesa, urrockiga röst, det var nog det bästa jag sett live so far. Det var extas, mindre raconteurs, mer Jack White.

Hursomhelst var Accelerator good. Synd på bristen av folk dock, och på det fula armbandet. Men utöver det var det really good. Det var Elenores och min första upplevelse utanför jobbet tillsammans och jag är inte besviken på henne, inte alls. Vi hade riktigt kul i väntan på jack, med alltifrån riktig brittiska till stockholmska, och.. om det kärvar med urtrustning till helgen, ta dig en snurr. Det har samma effekt. Och våran egen påhittade picknik, som bestod av cashewnötter, vinruvor, drickyoghurt, vatten haha och vetebullar, helt oslagbart. Så slutligen, tack Elenore för trevligt sällskap och en good day och tack Jack White för en bra konsert.


"Little Jack over here will give you twice the love for half the price"


Min dag idag har för övrigt varit chill. Jobbet är ganska lugnt och att jobba med Josefine och Emilia känns lite som att ha två storasystrar, in a good way though. Har för övrigt mest roat mig med att göra ingenting, planerar att fortsätta så. Imorgon ska jag dock hasa mig till Ystad för en ny mjukglassdate med Linus, lite rebounding och slutligen lite strandchill. Inte illa, inte illa alls.



Babybabybaby

Är så trött att jag känner mig sjuk. Har mest mig själv att skylla på för dte dock. Och jag har somvanligt apbårttom. Men imorgon är jag ledig, sedan jag jag bara nio timmar till ytterligare ledighet. Två dagar, including a movienight, och, på måndag jobbar Elenore dessutom. Jag vet att jag lovade jack white-resumén igårkväll, men min blogg och jag kilade inte stadigt då. Det funkade inte alls. Nu har jag bråttom, riktigt bråttom. Ciao

Ahmahgad!

Okej, jag har fett bråttom då mitt tåg går om tjugo och jag inte ätit frukost ännu. Men det är nu ju såhär att jag tycker att ni förtjänar att veta hur bra Jack White är. Jag tänker utveckla det emr detaljerat ikväll, självklart. Men i denna stund: Han var så jävla bra, att han till och med var tilltalande på scen! Puh. Men, som sagt jag har bråttom nu och en lång dag på jobbte framför mig, utan Elenore, buhu. Detaljer ikväll, nu, frukost. Puss

Good day

Gah, skrev ett långt inlägg nyss. Men klyddade bort allt. Damn! Men det är chill jags tår för min otekniskhet. Ha nyligen haft ett urkul snack med tim, vi har cammat big time och det visar sig att han kan göra funny face expressions, han har dessutom sexiga ryggmuskler men det fick jag inte säga. Anyway har vi planerat big time om yngsjötrippen och belive it or not, det finns dagar då vi båda är lediga, vågen för det!

Idag har förövrigt var en sådan urbra fenomenal dag att jag påväg hemf rån tåget, verkligen fick kämpa för att inte börja fånle för mig själv när "Nothing gives me pleasure" randomspelades i mina headphones. Lyssna på den, och bli lite happyflummy you too.
Yes, jobbet idag har som vanligt varit chill de dagar där Elenore är där. Känner att det är besvarat då jag ny fått nys om att hon till och med markerar de dagar då vi jobbar samtidigt. Därför får hon once again dagens ros. Mets för att jag är så snäll ochs å glad. Hur som helst. Jag och Elenore spenderade som vanligt lunchtimmen i den överbemannade kiosken. Där skrattade vi åt talfel och statement á a moi som "vi varsågodar så mycket". Vi har även kommi fram till att "det är bättre att få klamydia från Pharrel himself än frn ngåon full okänd hultsfredsbesökar", nu vet ni det liksom.

Elenor är även räddaren i nöden eftersom hela orginalsällskapet tcks banga inför accelerator imorgon. Men E är trogen, Emma också sre det ut som. Kul! Jag är så laddad, det ska bli galet trevligt. Jag har good vibes om det, verkligen.
Spenderade dock en del av min dag med att vara avundsjuk då Truls var god nog att ge mig nyheten om att han, bara sådär var på väg mot roskilde, påväg mot arctic, strokes, franz och pink floyd. Damn boy. Hoppas på den där genomgången av detaljer ikväll när han är hemkommen. Yes, I do.

Övrigt: Jag känner att jag vill falla ihop in my numera godluktande bed for while, lite satc, lite sånt och standradkoppen med te. Det har varit en krävande, men fettgod dag! och tomorrow, kommer bli ännu bättre, jag rakt igenom älskar det. God natt nu.

Sleep tight

Ja, för ikväll blir det tidig sängbestigning för mig. Brukar bli så när det är jobb på lut. Därför känns det som att sommaren inte riktigt kommit igång. Inga riktiga sommarutekvällar so far, knappt någon strand heller. Känner mig som en bloody boring friend, för att uttrycka mig lite engelskt sådär.
För jag har nejat en hel del dates med mina kvinnor på senaste tiden. Denna tanken slog mig ganska så nyss. Men saken är den, när man kommer hem från jobbat är man sjutk seg, eller jag är det. När man sedan vet att man ska upp tidigt nästa dag och att det är en fet tågresa mellan kaogorna och mig, och att sista tåget hem går typ elva, då känns det inte lönt. fastän det är lönt. Så, I'm sorry fr min frånvaro, mest till Emma eftersom hon alltid är den som försöker få med mig ut. Jag ska försöka ta mig i kragen och dejta er lite oftare, I will.

Men, not tonight som deportees så vackert kallar det. Tonight gör jag ingenting, och det är ganska skönt. God natt,

Deportees

Fet gäsp på denna dag. För den har inte varit bra, inte alls. Nej, det började med att jag ställde min klocka på vanlig jobb-uppstigningstid, och som vanligt snoozade jag. Skillnaden var nu bara att jag till slutt ryckte på fel knapp och stängde av larmhelvetet. Så när jag till slut självmant vaknar inser jag att jag har fett med tidsbrist. Så jag rycker åt mig tågkort, nycklar, musikmaskin och det obligatoriska urfula hårbandet och springer mot stationen. Halvvägs hör jag bommarna gå ner. Känns inte alls lönt att ödsla mer tid på att springa mot ett tåg jag ändå kommre missa.
Så, det slutade med att jag fick ta ett senare tåg, cykla som en dåre från stationen till parken i denna jävla värme och bli endast 25 minuter försenad. Men herre min gud som jag cyklade, mina ben värker bara jag tänker på det. Dagen sedan har gått relativt fort dock. Jag blir alltid lika glad de dagar jag jobbar samtidigt som Elenore eftersom vi genom analyser osv lyckas fördiva tiden ganska bra. Idag fick vi dock göra det på olika håll eftersom jag blev uppskickad till kiosken. Vilket innebär att göra ingeting, ganska bekvämligt.

Nästa jobbiga sak var när jag tappade en ölflaska i cafeét. Massa skärvor och skit, och i samma stund en galen rush och jag var ensam ute. Kul. Dessutom gjorde lukten av öl mig så sugen, och jag blir nästan aldrig sgen på öl annars.
Och, jag kom inte loss för lunch förrän halv fyra och då hade jag bara ätit en banan till frukost och hade ingen ordentlg lunch med mig heller. Jävlar i min låda säger jag bara.

När jag väl slutade var känslan av att bara ta sig hem,duscha osv och sedan åka på släkt reunion till och med riktigt lockande. Jag såg fram emot some catch up talk med Kimkusin som jag inte sett på vad som känns som riktigt länge.
Men tro då inte att jag hemma möts av nyheten från denna man att han inte tänker stanna mer än en timme till, vilket innebär att han skulle vara long gone before daylight när vi kommit dit. Skit, skräp typ. Därför kände jag som så, att jag hellre stannar hemma och sover bort min kväll, än låtsasler til mina släktningars dåliga skämt. Grattis Mona till examen though.

En rolig sak med idag var dock att jag möttes av lite spår från Natalie på the one and only lunarstorm. Jag blev så glad av att se att hon levde och existerade fortfarande om än far away. Jag saknar henne för hennes sakliga råd och alltid lugnande ord. Fet puss på henne och snälla låt dessa veckor gå fort.

Jag kan även fortsätta på detta informatiova och inte alls berättande och välskrivna blogginlägg genom att delge er alla att accelerator på måndag (ge mig jack white) inte alls var så sent som jag trodde. Vilket innebär att jag inte behöver sova hos min moster, och att jag inte behöver gå upp fem, och att jag inte behöver dö på jobbet dagen efter. Jag gillar den vetskapen. Och känslan av att det rä snart är också bra. Måste snart ta ett snack med Emma om biljetter, typ ikväll.

Nu, slutligen innan jag trillar ihop framför tvn och njuter av lugnet att vara hemma själv ska jag ge er förklaringen till rubriken. Ikväll har jag bara njutit av deportees, som jag glömt bort någonstans i en dammig hög med skivor. Not tonight och alla andra låtar är precis vad jag behöver, relaxing typ. Mitt huvud är för övrigt som ett andra världskrig, men jag vet vad jag ska göra I think. och på om lite mindre än en vecka exakt kommer jag vara all over crazy och ha fet klädångest, hårångest och livsångest. Haha, tänk att det aldrig försvinner. Men kul ska det bli. Shitz0r, fuckz0r vad kul det ska bli närmare bestämt. Stabilt och problemlöst, ge mig mer av det.

Detta blev lite längre, och lite gnälligare än planerat. Nununu, ska jag njuta av en kopp te och red hot chili peppers californication-album framför tvn, framför en film jga missat första halvan på, mest för att de albumet är fucking oslagbart. Ciao